När jag gick från tvättstugan, efter att tvättiden tagit slut, med min tvätt i en korg hörde jag någon komma i kulverten bakom mig. Kulverten var lång och krökte sig just vid tvättstugan, så man såg inte vem som kom. Det fanns lampor men väldigt glest och bara vanliga glödlampor. Det var lite obehagligt när någon kom gående bakom ryggen på en, men jag fortsatte gå mot min ingång.
-Du behöver inte vara rädd, hör jag en kvinnoröst säga,det är bara en kvinna.
Jag tittar bak och ser vem det är och tänker: Nej dig behöver jag ju inte vara rädd för. Du har ju bara huggit ihjäl din man för ett tag sedan. Ok, i självförsvar enligt dig, men du är ju narkotika missbrukare som din man även var...så jag kan vara lite tveksam till ditt goda uppsåt.
-Nä jag är inte rädd, hör jag mig själv säga.- Men vad trevligt att du talade om det, hör jag mig själv fortsätta och går sedan in i min port och upp för trappan hem.
Jag har flyttat nu. Inte på grund av henne och inte på grund av kulverten, utan på grund av att jag bodde tre trappor upp utan hiss.
Fotograf: Andrea Kratzenberg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar