Fungerade inte larmnumret bättre förr?

Trots att vi förr slog 90 000 när vi ringde för att larma efter polis, ambulans och brandkår verkar det ha gått bättre förr. Inte såg man rubriker i tidningarna om folk som dött eller närapå dött för att ambulansen aldrig kom. Inte hörde man talas om prioriteringsgrader. Polisen kom till larmen medan brottet begicks och tog ofta brottslingen på bar gärning eller kom i alla fall under samma dygn. Detta trots att vi ägnade några extra sekunder med två siffror till i telefonnumret. Kanske dags att införa 5-siffrigt larmnummer igen?

Post- och telestyrelsen har ett lagförslag om ett nytt larmnummer som ska avlasta 112. Förslaget är 113 13. Kanske inte bara jag som känner att det hänger på antalet siffror hur bra service vi ska få i framtiden. Kanske dags att även lägga till två siffror till 112?

Kom på att jag tydligen helt plötsligt kommit i den här åldern då man säger att allt var bättre förr...och det vet vi ju hur det är egentligen...ja att minnet är selektivt och romantiserande...

Matprogram på matprogram

visas i nästan alla kanaler på min TV. Det märkliga är att vi verkar helt galna i matprogram, matbloggar och kokböcker. Det blir bara fler och fler matprogram med kockar, kändisar och kändiskockar. Det bloggas mat, pratas mat på Facebook och Twitter. Folk lägger upp bilder på mat i Instagram. Rena matporren. Kokböcker säljer som deckare...ja inte riktigt...men ganska mycket, med tanke på att vi inte lagar så mycket mat. Vad äter folk då? Hamburgare på Max, McDonalds och de andra hamburgerkedjorna.

Det märkliga är att deras försäljning bara ökar och ökar år för år...men ingen verkar äta där...eller erkänna att de äter stora flertalet av sina mål mat där. Hur kommer det sig? (DN:s artikel är från februari...men jag tror inte så mycket ändrats i frågan om ökningen)

Måste erkänna att jag inte är en av de mattokiga och för mig får de gärna sluta med alla matprogram på TV. Här kan vi också säga att det är tur att jag inte styr programurvalet i TV. Hade blivit lika ensidigt som nu men med annat innehåll. 

         BILD PÅ MAT MAKULERAD

Lövskataskolan är saga all

Den gamla skolan på Lövskatan, som inte fungerat som skola på länge, har nu rivits. På den platsen kommer HSB bygga bostadsrätter. Om något år kommer jag inte komma ihåg hur det såg ut när skolan var där, om jag inte tittar på foton. Så fungerar jag. Är aldrig kvar i det gamla...eller så är det så att jag har så dåligt minne så jag helt enkelt inte kan komma ihåg?

Rivningen har börjat.

Det mesta är rivet.

Inte mycket kvar.

Ett minne blott.

Vi får inte glömma bort AIDS

...och de som dött i sjukdomen och de som fortfarande dör i den, främst i de fattiga länderna. Ekot har på sin hemsida samlat program de sänt om AIDS sen 80-talet. Då kallades sjukdomen ”bögpest” här i Sverige och drabbade många homosexuella som dog i sjukdomen. Idag dör inte de med AIDS i Sverige tack vare bra bromsmediciner...men folk dör fortfarande i sjukdomen i de fattiga länderna i Asien och Afrika.

Vägen till dagens mediciner har varit lång med många biverkningar och lidande. Tyvärr är dessa mediciner dyra och inte för alla. Det har många fattiga smittade, främst svarta, fått erfara bland annat i Sydafrika och Zimbabwe.

Jonas Gardell har nyligen kommit ut med första boken i en serie om tre böcker om sjukdomen som härjade bland hans vänner på 80-talet och på ett brutalt sätt tog död på många av dem som smittats. Jag har inte läst boken men den ligger snart här på nattduksbordet för läsning. För så bra som den verkar när man läser intervjun i DN med Jonas Gardell så kan man inte låta den vara oläst. Köp ”Torka aldrig tårar utan handskar : 1, Kärleken” eller låna från närmsta bibliotek. Jag förmodar att det blir många tårar till den boken. Kanske ska köpa ett 10-pack näsdukar också?

Vill ni göra något för de AIDS-drabbade i världen finns det många organisationer ni kan vända er till som SvenskaKyrkan, UNICEF, Läkare utan gränser med flera.

Drömmars betydelse?

Jag har någon gång bloggat om Drömtydning och försökt tolka med Traudes bok i ämnet men insett att det behövas nog mycket mer för att ens komma i närheten av drömmens kärna. Varför drömmer man? Och varför drömmer man det man drömmer? Och framförallt varför drömmer JAG det jag drömmer. Jag har i bloggen genom tiderna berättat den ena konstiga drömmen jag haft efter den andra. Jag har i drömmen haft sex med Christian Ohlsson på den svenska flaggan, sovit i samma säng som hela danska kungafamiljen, blilvit jämförd med Anja Pärsson av Jens Byggmark, och förklarat det sviktande sexlivet för Björn Skifs. Nu har jag återigen drömt vansinnigt och undrar varför? Och vad ska det betyda?

Jag drömde att Lasse Kroner satt på en stol med vit domarperuk och läppstift. Min döde far (sedan 4½år tillbaka) stack kuken i örat på honom!

Varför denna dröm? Vad vill den säga mig? Att jag sedan länge förlorat förståndet och tillståndet inte blivit bättre?

Foto: lghaith

Jag flängde ner till Skåne

Det kändes mest som jag var på resande fot förra veckan. På måndagen tog jag flyget från Kallax till Arlanda. På tisdagen bilade vi från Stockholm till Köpingebro i Skåne via ett snabbt stopp i Gränna. På onsdag flängde vi omkring på Österlen från Kivik till Smygehuk via Tomelilla, Brösarps backar, Simrishamn, Stens huvud och Ale stenar. På torsdag såg vi Ystad hela dagen från Wallanders favoritkonditori till rundtur med lilla tåget för att avsluta på stranden. På fredag fortsatte turen till Ullared och GeKås och en övernattning i vackra Bråtadal och fortsatt shopping på GeKås på lördag för att på eftermiddagen köra till Stockholm. På söndagen tog jag flyget från Arlanda till Kallax. Jag tror att det är så här japanerna känner sig efter en semester. Jag sitter och tittar på fotografierna och försöker landa och förstå vad jag sett.

Jag kan summera det med att Skåne är fantastiskt vackert och fotografierna kan inte riktigt visa hur vackert landskapet var. Jag tro vi blev lite förälskade i Skåne. Framförallt i Österlen som vi tittade lite extra på men allt för snabbt. Jag tror vi återvänder en dag...och stannar lite längre.

                   Klockan 10.00 var det flagghissning på Hasse&Tage Muséet i Tomelilla.

                                           Gerillastickning i Simrishamn?

Utsikt från Stens Huvud.

Ale stenar

Smygehuk

Här sägs romanfiguren Wallander ta sitt fika. Vi åt en Wallanderbakelse. God.

Vandrarhemmet i Bråtadal. (Nu är vi i Halland)