Ja så var resan slut

Inte så att någon har dött...men kompisen har rest vääääldigt länge med SJ från Stockholm till Luleå. Nyss fick jag ett SMS om att de äntligen efter över 2 timmars väntan lämnat Boden. Ingen information, inget fika. Hungriga trötta passagerare som skulle ha varit framme klockan 11.30 kommer fram vid 18.00.

Nej, SJ det här är inte bra. Ja, tåg kan gå sönder. Ja, man kan bli försenad...men man måste ha service i alla fall. Folk ska inte behöva undra, vara hungriga, frysa. Varför ska man vänta i Boden, när man nästan är framme, i flera timmar? Låt resenärerna få åka med buss till Luleå. Bjud åtminstone på fika.

Samtidigt stod ett gäng uppretade resenärer i väntsalen på Luleå tågstation och undrade vad som hände. Undrar hur det går med dem? När får de borda ett tåg mot Boden?

SJ har botat kompisens flygrädsla. Hon bokar om hemresan från tågbiljett till en flygbiljett!

Kanske är resan slut för SJ? Kanske dags att avveckla persontrafiken helt? Vi kanske kan bli det första tågfria landet i Europa?

Följ mig på Instagram

Jag finns på Instagram också.

Annandagsmiddag

Vi äter tunga till middag! Inte min tunga och inte heller mammas. Så fattigt har vi det inte än så vi måste tugga på tungan istället för att äta middag.
Vi äter kokt rimmad tunga. Det är en delikatess. Ni som såg Historie ätarna på SVT när de åt mat från 70-talet kanske känner igen maträtten.

Juldagen

Juldagen är inte som den var förr. Nu åker man till julottan i ottan och tillber Gud, och efter det åker man till El Gigantens- och Media Markts mellandagsrea och tillber Mammon. Vet inte varför jag skriver man...för jag gör inte det och vet i ärlighetens namn ingen som gjort det i den ordningen i dag...men man skulle kunna göra så. Jag har inget emot det egentligen, men det är inget jag skulle göra. Varken julotta eller mellandagsrea.

God Jul! Hyvää Joulua!

Jag önskar er en riktigt god jul!

Glasögon till de hemlösa/medellösa (läs fattiga)

Fick ett mejl...men då jag inte bloggat på ett tag kommer jag med gamla nyheter nu...men det var för en god sak och måste uppmärksammas tycker jag.

Det finns många idag som inte har råd med glasögon och socialen kanske inte hjälper eller inte är ett alternativ (alla vill ju inte ta hjälp av dem). Då finns det tydligen möjlighet att få hjälp av optikern. Smarteyes har haft ett sånt tillfälle i höst vad jag förstår av mejlet jag fick.

Jag tycker egentligen att det är samhällets sak att se till att alla medborgare har råd med livsnödvändiga saker som hälsovård, tandvård, glasögon, hörapparater som gör att alla kan fungera så bra som möjligt. Nu är det inte så, så då är det bra att det finns andra som rycker in och hjälper de som inte har...som frivilliga soppkök, klädinsamlingar, sovsäckar och glasögon bland mycket annat. 

Hej Britt,

Mitt namn är Stephanie, jag arbetar för glasögonkedjan Smarteyes.

Jag såg din blogg och ser att du skriver mycket om vad som händer i ditt liv och även om vad som händer i Luleå. Därför vill jag dig uppmärksamma dig på att igår fick socialt utsatta i Luleå synundersökningar och glasögon. Detta gjordes av Smarteyes tillsammans med Frälsningsarmén i Luleå. Tanken är att göra detta en gång varje år.

Smarteyes har tidigare arbetat med att hjälpa socialt utsatta och hemlösa i flera andra städer i landet. Detta för att kunna hjälpa personer som av olika anledningar inte har möjlighet att betala för glasögon. Alla har helt enkelt inte råd att sköta sin synhälsa och en del landsting hjälper inte till att finansiera glasögon, därför vill vi hjälpa till på det sätt vi kan.

Om detta är intressant för dig och du skulle vilja skriva om detta på din blogg så har jag bifogat mer information i form av en pressinbjudan. Skulle du även vilja ha en bild så kan vi lösa det.

Tack på förhand!

Med Vänliga hälsningar

Stephanie Avidan

Perspective Communication AB

Drottninggatan 10, 411 14 Göteborg

 

Mina glasögon jag köpte i somras. Jag har tur och har ett jobb så jag kan köpa glasögon när jag behöver. Alla har inte det. Är det en rättighet att se bra?

Lucia på förskolan

I dagarna har det debatterats luciatågets vara eller inte vara, dess innehåll och hur PK det egentligen är, och vi har funderat över vad vi har för traditioner och varför. Det är nyttigt. Vi tycker olika och gör olika. Så länge vi diskuterar med alla berörda parter och alla är nöjda så är det ok.

På förskolan jag arbetar på och avdelningen jag verkar i har vi också haft ett luciatåg i år. Hos oss hade vi en flicka som var stjärngosse i år. Det är ok. Vi har haft flickor som varit pepparkaksgubbar, tomtar och pojkar som varit lucia och tärnor. Det är som kvinnor som är brandmän och män som är sjuksköterskor...man ändrar inte på namnet. Alltså är de vad de är trots kön.

Jag tycker det är bra att de får prova de olika rollerna i luciatåget på förskolan då det ännu är ganska ok, för i skolan blir rollerna mer stereotypa och kamraterna säger att det inte är ok att vara stjärngosse som tjej. Då måste man vara oerhört stark för att gå vidare med den planen. I förskolan är den stora utmaningen att våga stå inför alla föräldrar och sjunga...

*För våra barn är pepparkakeland bakbordet...

*Jag mår bra trots att jag inte skrivit här på länge....

*Jag är aktivast på Twitter och Instagram...eller om man nu ska vara petig är jag aktivast IRL.

Oklart på många sätt

Idag är det blött, grått och blåsigt ute. Igår var här vinter, snö, kallt. Idag är allt slask. Vädret är oklart. Diagnosen är oklar. Jag har varit rejält förkyld i 4 veckor med feber, snuva, hosta och utan röst. Det märkliga i kråksången är att jag slutade svettas på nätterna och slutade gå ner i vikt. Förklara det? Det kunde inte läkaren i alla fall. Problemet löst? Frisk? Vad var det jag hade i dryga sex veckor? Plötslig viktreducering? Alla prov de tog visade att allt i kroppen var normalt. Ingen diabetes, inte hög ämnesomsättning, inte klimakteriet, ingen blodcancer, inget i lungorna, levern, bukspotten, gallan...

Så nu stannar vi här? Förhoppningsvis. Fast vädret får gärna klarna...och snön får gärna komma tillbaka.

Rönnen utanför min port ger mig hopp. Fröken Rönn är fortfarande grön trots att hennes vänner redan tappat alla sina blad för en månad sedan. Hon vågar vägra knäckas av  vintern. Jag hoppas hon inte dör i sin trots. 

Göta Petter nu blir jag liten igen!

Jag har börjat krympa som teskedsgumman och ingen vet varför. På sex veckor har jag gått ner 6 kilo – ett kilo i veckan är inte dumt om man går på någon bantningskur eller har börjat röra sig extra mycket. Nu har jag varken gjort det ena eller andra.

Läkarna har klämt, känt och tagit prover och hittar inget. Jag är kärnfrisk enligt dem. Jag har inte ökad ämnesomsättning. Ingen diabetes. Jag har inte kommit i klimakteriet. Ingen akut infektion då sänkan är låg, blodvärdet högt, vita-röda-blodkroppar är bra och blodplättar. Lever-, njur- och andra prover är ok.

Jag har en gång i min ungdom vägt mellan 43 och 52 kilo men gick upp 20 kilo på ett år när jag passerat en ålder av 40. Jag kanske håller på att krympa ingen...ja som teskedsgumman. Jag säger bara GÖTA PETTER!

                                           Bild lånad från CDON.COM 

 Har ni inte sett filmen så hyr, låna eller köp. Den tillhör allmänbildningen

Svarting är inte ok...

...att kalla någon. Det är inte bra att säga ”Ska de byta in en svarting till” och mena ”Inte en till med samma spelstil”. Varför inte säga det man tänkte? Om det var det man tänkte? Även om det inte var illa ment. Även om det är en jargong och man hävdar att det är humoristiskt. Även om man anser det, så är det fel. Man ber om ursäkt och gör aldrig så igen. Man får göra fel...men man får inte bli kvar i felet. Och man blir aldrig för gammal för att lära sig nytt.

Att säga svarting om en fotbollsspelare är fruktansvärt kränkande även om det inte kommer ut i etern. Den här fotbollsspelaren har familj, släkt och vänner som tar illa vid sig, förutom att han själv nog blir oerhört sårad av de orden.

Tänk er att man på min arbetsplats skulle anställa en till förskollärare och man på personalkontoret skulle säga ”Inte en fitta till” och mena ”Inte en kvinna till då vi har så många redan på den arbetsplatsen”. Den kvinnan har kanske barn, föräldrar, syskon, släktingar eller vänner på personalkontoret som skulle ta oerhört illa vid sig över att höra henne bli kallad fitta. 

Nu kan man köpa allt överallt

Kanske inte riktigt allt överallt...men det känns inte långt ifrån. Idag var jag med min mamma på Jula. Hon skulle köpa några elektriska prylar och det är ju ett ställe där man kan köpa sånt, och verktyg, skruvar, muttrar och sånt. Idag hade de 50% på ALLT i butiken då de ska byta lokal. Vad köpte jag? En DVD-skiva för 29 kronor. Det är ett fynd och jag är nöjd. Jag kommer ihåg att jag köpte Ahlgrens Husvagnar på Jula första gången. Det var alltså på en butik för verktyg, skruvar och annat som jag såg nyheten Ahlgrens Husvagnar. Förr köpte jag godis på kiosken. Nu finns den inte mer. DVD-skivor köpte jag i Videobutiken och det kan jag fortfarande...men hur länge till? Skivaffär finns ingen. Jag köper skivorna på nätet, Statoil eller lyssnar på Spotify. Varmkorv kan jag köpa nästan var som helst...utom på JC, KappAhl och H&M...men det kommer väl vara möjligt inom en snar framtid?

Jag var med fd Mannen på motorcykelaffär i Stockholm och köpte en jättefin rosa t-shirt i tjej-modell med bling. Jag kan i princip köpa kläder och skor i vilken butik som helst snart. Köpte en döcool t-shirt, av märket Dark Dudes, på Bokia i Sthlm...man blir liksom inte förvånad över att alla butiker snart ser ut som GeKås i Ullared oavsett vad de sålde från början.

Klicka på bilden för att komma in på Dark Dudes hemsida.

 

Att arbeta i sina egna kvarter

Jag arbetar inte i området jag bor och tycker själv att det är skönt att ha en bit till och från arbetet så jag hinner förbereda mig och avsluta i huvudet när jag byter från hem till jobb och jobb till hem. Många tycker att det är skönt att bo nära jobbet och få så mycket fritid som möjligt och så lite restid som möjligt. Alla har vi våra anledningar.

Jag hörde om någon som sa att det är bra att slippa höra skvallret och att få se och möta med egna ögon när man arbetar i offentlig sektor med nära kontakt till människor man ska ge service på lika villkor. Alla patienter/vårdtagare ska vara oskrivna blad när de kommer första gången och inte behöva bära skvallret som börda och bli bemött därefter. För vi är bara människor hur professionella vi än är.

Där kommer hon skökan som knullat varenda man i området. Min man, din man och varit otrogen mot sin egen. Hur ska du kunna ge henne det där lilla extra? Hur ska du kunna anstränga dig för att vara det stödet hon behöver? Inte lätt att bo i en by där alla känner alla och behöva vara professionell vad som än händer.

Sällan jag reser så här till och från jobbet.

Fungerade inte larmnumret bättre förr?

Trots att vi förr slog 90 000 när vi ringde för att larma efter polis, ambulans och brandkår verkar det ha gått bättre förr. Inte såg man rubriker i tidningarna om folk som dött eller närapå dött för att ambulansen aldrig kom. Inte hörde man talas om prioriteringsgrader. Polisen kom till larmen medan brottet begicks och tog ofta brottslingen på bar gärning eller kom i alla fall under samma dygn. Detta trots att vi ägnade några extra sekunder med två siffror till i telefonnumret. Kanske dags att införa 5-siffrigt larmnummer igen?

Post- och telestyrelsen har ett lagförslag om ett nytt larmnummer som ska avlasta 112. Förslaget är 113 13. Kanske inte bara jag som känner att det hänger på antalet siffror hur bra service vi ska få i framtiden. Kanske dags att även lägga till två siffror till 112?

Kom på att jag tydligen helt plötsligt kommit i den här åldern då man säger att allt var bättre förr...och det vet vi ju hur det är egentligen...ja att minnet är selektivt och romantiserande...

Matprogram på matprogram

visas i nästan alla kanaler på min TV. Det märkliga är att vi verkar helt galna i matprogram, matbloggar och kokböcker. Det blir bara fler och fler matprogram med kockar, kändisar och kändiskockar. Det bloggas mat, pratas mat på Facebook och Twitter. Folk lägger upp bilder på mat i Instagram. Rena matporren. Kokböcker säljer som deckare...ja inte riktigt...men ganska mycket, med tanke på att vi inte lagar så mycket mat. Vad äter folk då? Hamburgare på Max, McDonalds och de andra hamburgerkedjorna.

Det märkliga är att deras försäljning bara ökar och ökar år för år...men ingen verkar äta där...eller erkänna att de äter stora flertalet av sina mål mat där. Hur kommer det sig? (DN:s artikel är från februari...men jag tror inte så mycket ändrats i frågan om ökningen)

Måste erkänna att jag inte är en av de mattokiga och för mig får de gärna sluta med alla matprogram på TV. Här kan vi också säga att det är tur att jag inte styr programurvalet i TV. Hade blivit lika ensidigt som nu men med annat innehåll. 

         BILD PÅ MAT MAKULERAD

Lövskataskolan är saga all

Den gamla skolan på Lövskatan, som inte fungerat som skola på länge, har nu rivits. På den platsen kommer HSB bygga bostadsrätter. Om något år kommer jag inte komma ihåg hur det såg ut när skolan var där, om jag inte tittar på foton. Så fungerar jag. Är aldrig kvar i det gamla...eller så är det så att jag har så dåligt minne så jag helt enkelt inte kan komma ihåg?

Rivningen har börjat.

Det mesta är rivet.

Inte mycket kvar.

Ett minne blott.

Vi får inte glömma bort AIDS

...och de som dött i sjukdomen och de som fortfarande dör i den, främst i de fattiga länderna. Ekot har på sin hemsida samlat program de sänt om AIDS sen 80-talet. Då kallades sjukdomen ”bögpest” här i Sverige och drabbade många homosexuella som dog i sjukdomen. Idag dör inte de med AIDS i Sverige tack vare bra bromsmediciner...men folk dör fortfarande i sjukdomen i de fattiga länderna i Asien och Afrika.

Vägen till dagens mediciner har varit lång med många biverkningar och lidande. Tyvärr är dessa mediciner dyra och inte för alla. Det har många fattiga smittade, främst svarta, fått erfara bland annat i Sydafrika och Zimbabwe.

Jonas Gardell har nyligen kommit ut med första boken i en serie om tre böcker om sjukdomen som härjade bland hans vänner på 80-talet och på ett brutalt sätt tog död på många av dem som smittats. Jag har inte läst boken men den ligger snart här på nattduksbordet för läsning. För så bra som den verkar när man läser intervjun i DN med Jonas Gardell så kan man inte låta den vara oläst. Köp ”Torka aldrig tårar utan handskar : 1, Kärleken” eller låna från närmsta bibliotek. Jag förmodar att det blir många tårar till den boken. Kanske ska köpa ett 10-pack näsdukar också?

Vill ni göra något för de AIDS-drabbade i världen finns det många organisationer ni kan vända er till som SvenskaKyrkan, UNICEF, Läkare utan gränser med flera.

Drömmars betydelse?

Jag har någon gång bloggat om Drömtydning och försökt tolka med Traudes bok i ämnet men insett att det behövas nog mycket mer för att ens komma i närheten av drömmens kärna. Varför drömmer man? Och varför drömmer man det man drömmer? Och framförallt varför drömmer JAG det jag drömmer. Jag har i bloggen genom tiderna berättat den ena konstiga drömmen jag haft efter den andra. Jag har i drömmen haft sex med Christian Ohlsson på den svenska flaggan, sovit i samma säng som hela danska kungafamiljen, blilvit jämförd med Anja Pärsson av Jens Byggmark, och förklarat det sviktande sexlivet för Björn Skifs. Nu har jag återigen drömt vansinnigt och undrar varför? Och vad ska det betyda?

Jag drömde att Lasse Kroner satt på en stol med vit domarperuk och läppstift. Min döde far (sedan 4½år tillbaka) stack kuken i örat på honom!

Varför denna dröm? Vad vill den säga mig? Att jag sedan länge förlorat förståndet och tillståndet inte blivit bättre?

Foto: lghaith

Jag flängde ner till Skåne

Det kändes mest som jag var på resande fot förra veckan. På måndagen tog jag flyget från Kallax till Arlanda. På tisdagen bilade vi från Stockholm till Köpingebro i Skåne via ett snabbt stopp i Gränna. På onsdag flängde vi omkring på Österlen från Kivik till Smygehuk via Tomelilla, Brösarps backar, Simrishamn, Stens huvud och Ale stenar. På torsdag såg vi Ystad hela dagen från Wallanders favoritkonditori till rundtur med lilla tåget för att avsluta på stranden. På fredag fortsatte turen till Ullared och GeKås och en övernattning i vackra Bråtadal och fortsatt shopping på GeKås på lördag för att på eftermiddagen köra till Stockholm. På söndagen tog jag flyget från Arlanda till Kallax. Jag tror att det är så här japanerna känner sig efter en semester. Jag sitter och tittar på fotografierna och försöker landa och förstå vad jag sett.

Jag kan summera det med att Skåne är fantastiskt vackert och fotografierna kan inte riktigt visa hur vackert landskapet var. Jag tro vi blev lite förälskade i Skåne. Framförallt i Österlen som vi tittade lite extra på men allt för snabbt. Jag tror vi återvänder en dag...och stannar lite längre.

                   Klockan 10.00 var det flagghissning på Hasse&Tage Muséet i Tomelilla.

                                           Gerillastickning i Simrishamn?

Utsikt från Stens Huvud.

Ale stenar

Smygehuk

Här sägs romanfiguren Wallander ta sitt fika. Vi åt en Wallanderbakelse. God.

Vandrarhemmet i Bråtadal. (Nu är vi i Halland)

Nu är bron målad

Nu är bron målad. Det är en sån bro som Pia menar. Även garageväggar och ett altanräcke är målat. Nu är vi less. Nu åker vi hem till Luleå.

Idag har vi skurat bron med det här

Idag har vi skurat bron med det här. Det var längesedan man kunde köpa detta skurpulver. Typ på 70-talet då allt var tillåtet. Säkert supergiftigt men döeffektivt.

Lingonen blommar!

Lingonen blommar! Om vi har tur och slagregn och kyla inte förstör dem blir det en massa lingon i år.

Här är ditt kylskåp a la Britt

Här är ditt kylskåp a la Britt. Det var dags att göra något med alla dessa små påsar och lådor inne i kylen. De med så lite innehåll att de inte räckte till en måltid för 2 personer. Blev en konstig mix av potatis, morötter, lök, grillad kyckling, makaroner, ris, korv och lasagne. Kommer antagligen aldrig mer lagas.

Jag älskar stora gröna kortklippta gräsmattor

Jag älskar stora gröna kortklippta gräsmattor...när jag själv inte behöver klippa dem. Just nu är jag döless på gräs i denna gräsklippningens månad.

Om ni tycker jag twittrar och bloggar sporadiskt

Om ni tycker jag twittrar och bloggar sporadiskt beror det på att jag bara har en W980. Ganska liten "surfplatta". Går inte att gå in på bloggar. De flesta är för stora.

Man vet att man varit ensam för länge när...

Man vet att man varit ensam för länge när man tycker granen luktar gott och att doften påminner om en man.

En hel svärm med knott följde med in

En hel svärm med knott följde med in. De hängde vid dörren. Mamma dödar de med Radar. Over and out.

Rapport från arbetslägret

Rapport från arbetslägret: Idag har jag skrapat färg från fasaden. Ska måla så småningom.

Lekte ni aldrig Kull?

Jag läser om en skjutning på Sahlgrenska sjukhuset och tänker på personalen som inte bara ska rädda liv, utan nu också måste vara rädda att förlora sitt liv. Det är ju inte första gången på senare tid man läser om oroligheter på sjukhus. Det är antagligen inte sista gången heller, tyvärr.

En personal som redan jobbar under ganska taskiga förhållanden med låg lön, stress, rädslan att göra fel ska nu stå ut med gängkrig och risk för rån, då de har narkotiska preparat på sin arbetsplats.

Jag undrar om ni, som nu tagit era privata krig till sjukhusen, aldrig lekte kull som barn. Den leken har ofta ett moment där man är fri och inte får bli kullad. Om ni gjorde det och följde reglerna så vet ni väl att ALLA sjukhus är en sån frizon. Respektera.

Bild från CDON.COM

 

Att bära mammas skuld hela livet

...vad ska det göra med en?

Han som var son till brevbäraren och yngst av alla syskon i den lilla byn. Han som mamma gömde när de fick främmande för att han var så oerhört lik brevbäraren. Han som i vuxen ålder upptäckte att han var oerhört lik den pensionerade brevbäraren och förstod allt. Han som inte orkade bära sin mammas skuld mer och klev in i en värld av vanföreställningar och droger. Han som är i min ålder men som jag inte visste att han fanns...för att han gömdes undan och aldrig pratades om. Han som växte upp i grannbyn. Hans historia har jag fått berättad i vuxen ålder.

Foto: catalin82

Mycket god. Den får 5 sillar av 5 möjliga

Mycket god. Den får 5 sillar av 5 möjliga.

Vi kan konsten att roa oss på midsommarafton Del II

Vi kan konsten att roa oss på midsommarafton Del II. Efter vi varit på återvinningen åkte vi till pappa på kyrkogården.

Vi kan konsten att roa oss på midsommarafton Del I

Vi kan konsten att roa oss på midsommarafton. Sortera sopor på en sopstation är inte så tokigt.

Med trosorna på - på jobbet

Jag har haft vattenkrig med barnen på förskolan, som vanligt den här tiden på året. Efter förra årets vattenkrig och utvärdering av vattenkriget hade jag ombyteskläder + underkläder med till jobbet i år. Tänkte även på att ta jeans som inte är så genomskinliga som vita byxor. Där ser ni nyttan av att utvärdera sitt jobb.

Det blir nog en kall kort sommar i norra Finland

Det blir nog en kall kort sommar i norra Finland när blommorna inte orkar slösa energi på att göra en stjälk utan blommar direkt på marken.

Rått-toalett?

Rått-toalett?

Rädda det som räddas kan

Rädda det som räddas kan. Vi krattar bort alla gamla råttbon från gräsmattan. Alla råttor är borta. Ingen vet var de tagit vägen. Mystiskt!

Vi kan lugnt säga att det är råttår i år

Vi kan lugnt säga att det är råttår i år. Vi har redan hittat 200 hål i gräsmattan som går ner i råttgångar.

Nu är vi framme i Finland

Nu är vi framme i Finland. Gissa om vägen var som en lervälling?

Jag bara älskar lördagar klockan 20.00

då jag kan titta på Kommissarie Lewis på Kanal 9. Är speciellt förtjust i den unge kvicktänkte nörden Hathaway som jag säkert tjatat om förut i denna blogg. Han är så smart, citerar böcker av författare man aldrig hört talas om och kan Bibeln både framlänges och baklänges. I verkliga livet hade han väl blivit outhärdlig...men på film är han drömmannen – lång, blond och smart.

 

Dikten om Magnus Uggla

(...som jag skulle vunnit med i DN:s jultävling med en iPad som första vinst...är ingen vinnare. Ja tyckte den var fyndig och bra, men tydligen inte något man vinner datorer med...SNYFT!)

Grabben som är kung i baren

dansar aldrig nykter,

men han mår illa

i 4 sekunder.

Det är varning på stan

när han går på efterfest

med en byxa som en rakkniv vass

hand i hand med en biff

Är hon värsta grymma tjejen?

Eller en skandalbjotis?

Han har varit kär så många gånger

men är nu vild och skild.

                                                         Bild från Wikipedia

Man kan drömma

Vi hade en diskussion om huruvida man kan tända på en kvinna utan att vara homosexuell. Jag hävdar att det kan man. Att jag blir attraherad av en kvinna behöver ju inte ens betyda att jag kommer vara med en kvinna eller att jag vill.

Det är som med hus!?! Ja, jag kan ju drömma om ett hus. Jag kan till och med göra en ritning över drömhuset...men jag behöver ju inte bygga det. Jag har aldrig tänkt bygga ett...men jag har drömt om ett någon gång ibland.

Fotograf: Ayla87 

För sent att dö ung

Jag har alltid trott att jag ska dö riktigt ung. Jag kan nog sluta tro det nu när jag börjar närma mig 50.

8 år och inte en tanke på döden.

 

Stavfel

Jag lär ha ett och annat stavfel på grund av att det är lite knixigare att skriva nu. Jag skottade snö när jag var i stugan i Finland under påsken...mycket snö...i flera timmar. Jag fick lite ont i tummen och tänkte att det ger sig....och det gör det...men inte än. Så nu har jag ett stöd jag fått utprovat av arbetsterapeuten. Jag har inflammation i en sena i tummen. Hoppas det går över med stödet och Pronaxen...annars kortisonspruta.

Viktig information till allmänheten?

Varför meddelar man i lokalmedia att nu är medlemsantalet i Red & White crew snart fulltaligt då den sista medlemmen kommer ur fängelse till hösten. I nästa andetag meddelar man att till sommaren kommer HA:s president ut från fängelset.

Är det viktig information till allmänheten? Är det för att vi ska hålla koll på dessa individer och rapportera till polisen deras förehavanden? Är det för att varna/skrämma oss? Är det för att de klienter som gjort affärer med dessa män nu vet att de är tillgängliga för nya affärer?

                                  Skärmdump från 24 Norrbotten:s hemsida

Munnen pratar

...hjärnan sover.

Jag höll på att förbereda ett utvecklingssamtal vid en av våra datorer på förskolan. Hade tagit med mig två mackor med kaviar och en kopp kaffe. Upptäcker efter ett tag att jag råkat kleta kaviar på musen. F-n...måste hämta lite fuktigt papper och ta bort. Vi har hantverkare i huset och kocken stod och tittade på när de jobbade. Jag meddelade att jag hade smutsat ner musen. Nä men vad säger jag...Tänkte att jag måste rädda situationen och sa att jag hade haft kaviar på fingrarna och kletat ner musen med det...blev inget bättre....Jag meddelade då att jag måste tvätta den. Vågade inte ens titta på hantverkarna som stod på stegar och jobbade....skönt att jag bara behövde se deras fötter.