måndag 29 juni 2009

När jag fick nattligt besök fönstervägen

Jag bodde i en etta på bottenplan. Det var sommar och varmt ute så jag låg och sov med fönstret öppet. Jag tänkte att fönstret ändå var en bit upp från marken så det skulle nog vara omöjligt att ta sig in. Jag vaknade mitt i natten av att jag såg en fot på väg in genom fönstret! Jag kastade mig upp ur sängen och tog tag i foten och tryckte ut den. Jag hörde hur det dunsade till i gruset utanför och någon som stönade till. Jag stängde fönstret och satt mig under det. Jag vågade inte titta ut för att se vem det var. Efter ett tag hör jag någon ropa:-Gumman, snälla, får jag komma in! Med bedjande röst. -Gumman, snäälla söta rara. Så där höll han säkert på en timme! Tillslut gav han sig och gick iväg och jag kunde lägga mig att sova. Idag undrar jag varför jag inte ringde till polisen. Kanske för att han lät så ynklig därutanför?

Fotograf: Micha³ Sankowski

söndag 28 juni 2009

Med pappa på pizzeria Pema

I Gällivare fanns det inte så många ställen att gå ut och dricka en öl. Det var bara Pizzeria Pema och då måste man ju äta en pizza. Jag och min kompis gick ut på Pema med min pappa och hans kompis. I vanliga fall gick jag inte ut med min pappa, men vi brukade ändå hamna på Pema i slutet på kvällen. Den här kvällen började vi tillsammans. Vi fick ett bord och satte oss att vänta på att få beställa. Jag tror inte min pappa riktigt förstod att på Pizzeria Pema fanns det inte något annat att äta än pizza. Min pappa tyckte nämligen inte om pizza. Vi beställde in öl och pappa tyckte att jag kunde beställa in maten Jag beställde pizzor åt oss alla. Pizzorna kom in och min pappa tittade på sin och sa: -Jag tycker inte om pizza. -Vem har beställt pizza åt mig? Sen så tog han pizzan och rev den itu och kastade bitarna så den landade på tallriken i bordet bakom. Killen som satt där blev mäkta förvånad när det damp ner en ituriven pizza på hans tallrik - från taket!

Fotograf: Dora Pete

Samtal till Renhållningen

Jag ska slänga min dildo som inte fungerar mer. Den har slutat vibrera även fast jag bytt batterier. Men var slänger man den? Vi sopsorterar ju big time i Luleå. Ska den vara i Restavfall eller i Brännbart eller måste jag köra den till Sopsorteringsanläggningen på Kronan...och var slänger man den där? Jag ringer till Renhållningen.
-Hej! Jag ska slänga min dildo men vet inte hur jag ska sopsortera den. Var ska jag slänga den?
-Är den uppladdningsbar?, frågar mannen.
-Nej, svarar jag.
-Då kan du kasta den i Brännbart, säger mannen.
-Bra, säger jag, då vet jag. -Tack ska du ha och hej då!
-Det var så lite så, säger mannen och lägger på. Jag kan nästan höra hur han ler. Så boys and girls, släng dildon i Brännbart!

Fotograf: Nida Rehman

fredag 26 juni 2009

Award från Weirdo

Jag har fått en AWARD av Weirdo! Jag känner mig hedrad. Egentligen ska jag inte behålla den här själv utan tanken är att man ska länka till 12 bloggkompisar och sprida runt den. Men nu har ju alla redan fått den och länkat den hit och dit...snälla kan jag inte få ha kvar den och bara  krama den?

Livscoachen säger

Jag hittade en hög med lappar jag skrivit när jag städade några lådor. Jag vet inte varifrån dessa visdomsord kommer, men jag har för länge sedan plitat ner dem på papper. Det är ord som ska peppa mig. Kanske jag hittat dem i en bok. Kanske jag hört någon säga dessa. I allafall ska jag delge er de lite då och då under rubriken Livscoachen säger.

torsdag 25 juni 2009

Med kappsäck på Stadspuben

Den första gången vi gick på anrika Stadspuben i Luleå var vintern 1985. Vi kom med tåget från Gällivare och gick direkt och köade till Stadspuben med våra resväskor. När vi kom in undrade Janne, som var vakt, varför vi hade resväskor med oss. Vi berättade att vi kommit med tåget från Gällivare endast för att gå på Stadspuben. Han stuvade in våra väskor i städskrubben och hälsade oss välkomna. Vi njöt av öl, ost- och korv upplagda i grytor och pubmackor. Och vi kom fler gånger. Och Janne Söder frågade om det var tråkigt i Gällivare...för han kom ihåg tjejerna med kappsäck från Gällivare...Och jag slutade inte gå på Stadspuben när jag flyttade till Luleå. Jag blev stamgäst!

Fotograferad med en Olympus mju 790 SW 7.1 megapixelkamera

onsdag 24 juni 2009

När polisen bogserade mig och min bil

Det var Skärtorsdag för några år sedan. Jag var på väg hem från jobbet på eftermiddagen. Denna dag hade jag givetvis glömt min mobiltelefon hemma. Bilen dör vid trafikljusen, i korsningen vid Kvantum, och det är rusningstrafik. Jag försöker starta bilen vilket inte går. Jag förstår ingenting. Jag förbannar mig själv som glömt mobiltelefonen. Jag funderar vad jag ska göra. Jag går ut ur bilen mitt i all trafik och öppnar bagageluckan för att ta ut varningstriangeln, och sedan försöka ta mig över vägen till Kvantum för att låna telefon. När jag står vid bakluckan för att ta fram varningstriangeln kommer polisen och undrar vad jag gör. Jag förklarar läget och då stannar en silverfärgad piket och det kliver ut fler poliser. -Hoppa in i din bil, säger de och knyter en lina i dragkroken på piketen och fäster den fram på min bil. Jag blir bogserad och undrar var vi ska ta vägen. Jag följer med så lydigt (vad kan jag annars göra?). Vi stannade på en långtradarparkering och jag hoppade ut för att tacka. Jag tackade och frågade sedan om jag kunde få låna en mobiltelefon av dem och ringa till pojkvännen. Jag hade ju glömt min hemma. -Du, sa polisen, får jag se ett körkort eller har du glömt det också hemma? -Visst, sa jag och visade det. Sedan lånade jag telefonen och ringde pojkvännen som kom och hämtade mig.

Fotograf: Kriss Szkurlatowski

tisdag 23 juni 2009

Tänk vad hemskt att vara den som slår sina barn

Tänk vad hemskt att vara den där mamman som slår sina barn. Du vet att det är fel. Du mår dåligt varje gång du gjort det. Du lovar varje gång att det inte ska ske igen. Ändå så sker det hela tiden och du mår bara sämre, och desto sämre du mår desto mer slår du ditt barn. Du undrar vad som är fel på dig, men du kan inte prata med någon om det. För du vet att direkt du berättar det blir du dömd till barnmisshandel. Du kan aldrig söka hjälp för då blir du kriminell och förlorar vårdnaden om ditt barn. Samtidigt tycker du synd om ditt eget barn som måste växa upp med ett monster som du.

Fotograf: Milca Mulders

När vi två blir en - Gyllene Tider

Jag vill känna din kropp emot min

Vi gillade verkligen Gyllene Tider på 80-talet till den grad att vi skrev om några av deras låtar. Till exempel deras låt Jag vill känna din kropp emot min. Så här blev den i vår version:

Det verkar så lätt att bara sätta på.
Ja det är alla människor rätt att bara göra så.
Men det är så svårt att säga att man ville
när man är tjej och inte kille.
Det blir mest en massa prat:
om plugget och pop och bio så klart.

Jag vill känna din kropp emot min,
känna kuken stå,
din mun tätt emot min,
hjärtat snabbar på,
Jag ser på dig
och du ser på mig
och jag säger ja ja kom in i mig,
Jag vill känna din kropp emot min...när vi två blir en.

Fotograf: Will Thomas

måndag 22 juni 2009

På Gyllene Tider-konsert på 80-talet

Jag och en kompis liftade till Piteå för att se Gyllene Tider i badhusparken. Konserten var bra och vi var nöjda, men var skulle vi ta vägen nu? Vi hade ju inte fixat någonstans att sova! Vi hade varit så fokuserade på att se GT så det där hur vi skulle ta oss hem eller var vi skulle sova hade vi inte tänkt på. Vad göra? Vi kunde ju inte sova i parken. Vi gick till Polisen! -Hej, vi har ingenstans att sova. -Vi kommer från Gällivare och har varit och sett GT och nu kommer vi inte hem och vi känner ingen här i Piteå. Kan ni hjälpa oss? Och vet ni vad? Jo, det kunde polisen. De raggade upp en släkting till min kompis som vi fick sova hos. Gissa om våra föräldrar var arga?

Fotograf: Carolien Baudoin

Utmaning av Tonårsmorsan

Jag fick en rolig utmaning av Tonårsmorsan.Här kommer mina svar:

A) first list 10 honest things about yourself - and make it interesting, even if you have to dig deep!
Man ska alltså berätta tio sanningar, gärna djupa sådana, om sig själv…
B) Pass the award on to 7 bloggers that you feel embody the spirit of the Honest Scrap.
Skicka vidare awarden/utmaningen till 7 personer man tycker har en ärlig anda gällande skapandet (och som man är mer nyfiken på!)

10 sanningar om mig

1.Jag älskar att äga mina böcker. Bokhyllan är full av mestadels deckare.
2.Jag har färgkordinerat min garderob.
3.Jag vill donera mina organ och har funnits i donationsregistret sedan 1987.
4.Jag har ett fadderbarn i Angola sedan 3½år. Hon är 4½år.
5.Jag lyssnar mestadels på svensk pop och rock.
6.Jag dricker inte alkohol för att jag är allergisk. Helt sant även om det låter otroligt. Jag saknar enzymer som bryter ner alkoholen.
7.Jag är barnsligt förtjust i engelska TV-deckare som Morden i Midsummer.
8.Jag är enda barnet och det är min mor med.
9.Jag älskar salta godisar!
10. Jag kan knyta en slipsknut. Min pappa tyckte att jag skulle lära mig det när jag var typ 12 år. Det är en enkel slipsknut, men den duger gott.


Jag utmanar alla som har lust (och inte redan gjort den)...för eftersom jag är så sen så ser jag att alla redan gjort denna på sin blogg :o(

Jag hade ju den dåliga smaken att inte blogga i helgen utan var i stugan...

fredag 19 juni 2009

Mitt liv som får

Jag tog tåget till Luleå när jag var 15 år för att se den nya Bond filmen på bio. Den var så löjlig så jag satt och skrattade åt alla konstiga prylar som Bond hade. Det var på den tiden Roger Moore var Bond och gjorde honom till en pajas. Annat är det idag! I allafall så satt jag och skrattade mest hela tiden, men värst var det när Bond jagade skurken i en gondol som plötsligt blev en svävare och körde upp på land. Herregud så jag skrattade! Då hörde jag någon skrika i mörkret: -Sluta bräk ditt jävla får! Då fnittrade jag hejdlöst! Efter det skrattade jag tyst.

Fotograf: Marlon Paul Bruin

onsdag 17 juni 2009

När alla på Domus gått hem

Jag och en kompis var i Luleå och hälsade på när jag fortfarande bodde i Gällivare. Vi kom med tåget på lördag förmiddag och skulle göra stan osäker, sova över en natt och ta tåget hem på söndag. Vi promenerade in till stan från stationen och beslutade oss för att vi inte orkade bära väslorna hela dagen. Vi låste in våra väskor i boxarna på Domus och gick runt på stan och tittade i affärer. När vi tittat färdigt och skulle hämta väskorna visade det sig att Domus stängt och alla gått hem! Vi stod vid dörren och kunde se boxen! Vad göra? Vi gick runt huset och hittade personalingången. Har vi tur finns det någon kvar. Vi ringde på dörrklockan och hörde hur det sa bzz i dörren och öppnade den. Där inne satt en vakt bakom en disk.-Hej, sa vi, vi har våra väskor inlåsta i en av boxarna, och vi är från Gällivare, och vi visste inte att ni stängde så tidigt, och vi skulle vilja få ut våra väskor. -Ok, sa vakten, följ med mig! Och där gick vi igenom en nersläkt, tom affär, med en vakt för att få ut våra väskor. Kändes märkligt. Men vad glada vi var när vi fick väskorna.

Fotograf: Holger Dieterich

tisdag 16 juni 2009

När pappa var älg

Jag hade börjat dejta en jättesnygg kille. Han hade sovit över hos mig och jag tänkte presentera honom för mina föräldrar. Jag hade mitt rum nere i källaren och man kunde smyga ner dit utan att behöva möta föräldrarna. Vi kom upp till övervåningen, jag och killen, och hörde att hunden skällde i köket. Vi gick dit och där stod min pappa med händerna över huvudet och spretande fingrar och gjorde utfall mot hunden. -Det här är Micke, Pappa! -Och det här är min pappa och han är älg! Efter det blev det inte så mycket mer med Micke. Berodde det möjligtvis på älgen? Var han rädd att det går i arv?

Fotograf: Zsolt Zátrok Dr.

Att äta det bästa först

Man brukar ju säga att man spar det bästa till sist, men det tycker inte jag. Jag tycker man ska äta det bästa först. Tänk om man äter det sämsta först och blir mätt och inte orkar det bästa. Katastrof! Eller tänk om du äter det sämsta först och sedan dör du! Lika bra att äta det bästa först och sedan om man orkar tar man det näst bästa.

Fotograf: Przemyslaw Szczepanski

måndag 15 juni 2009

Bleka ögonbryn

Läste i Carolina Gynnings blogg att det är så inne med blekta ögonbryn sedan hon blekt sina. Jag är inne! Jag har bleka ögonbryn. Nu har jag inte blekt dem utan är född med bleka ögonbryn. Vanligtvis brukar jag färga dem men har inte orkat denna vår. Och nu vet jag inte om jag ska det eftersom jag är så inne :o)

Fotograferad med en Sony Ericsson K750 2 megapixelkamera

söndag 14 juni 2009

När jag blev utlåst

Jag hade åkt till Luleå och lånade mammas och pappas lägenhet, då jag fortfarande bodde i Gällivare. På morgonen skulle jag gå ut och hämta in tidningen från lådan, som var utanför porten en trappa ner. Jag sprang ner i trosorna och hämtade tidningen. När jag öppnade ytterdörren hörde jag hur lägenhetsdörren blåste igen av luftdraget. Jag förstod inte allvaret förrän jag kom upp och insåg att jag var utlåst i bara trosorna i ett trapphus i februari. Jag ringde på hos grannen som inte var hemma. Hur skulle jag göra? Ingen telefon. Jag kunde ju inte springa till huset bredvid i bara trosorna. Jag gick ner till bottenplan och hittade en ishackare som man tar bort is från bron med. Jag tog den och bröt upp lägenhetsdörren! Gissa hur förbannade mina föräldrar var? Och jag som tyckte jag var kreativ! Det fanns ju ingen kofot. Jag fick hjälpa till att montera in en ny dörr. Den hade ett lås som man måste låsa med nyckel.

lördag 13 juni 2009

Var är vi på fest?

Varför vet man inte var man är på fest när man ringer en Taxi? Det funderade jag över många gånger när jag satt som telefonist på Taxi.
Jag svarar:-Taxi?
-Vi vill ha en Taxi?
-Till vilken adress?
-VAR ÄR VI? Och jag är döv om jag inte hunnit dra av mig lurarna snabbt. Jag bara undrar: varför tar man inte reda på adressen innan man ringer? Det här hände inte bara en gång...det hände hundratals gånger.

Utan handduk i bastun

Jag och en kompis var bjudna på bastu hos en ganska flyktig manlig bekant. Vi var ganska många, både kvinnor och män, som klämde in oss i bastun nere i källaren i huset där han bodde. Huset där han hyrde en lägenhet på 4:e våningen låg i centrala Gällivare och var därför ett perfekt tillhåll för roliga efterfester. Jag blev kvar extra länge i bastun och njöt av värmen denna kalla vinternatt. När jag sedan skulle gå upp till lägenheten såg jag att det inte fanns några handdukar kvar att svepa in sig i . Någon hade tagit min också! Kläderna mina fanns uppe i lägenheten 4 trappor upp! Vad göra? Det vara bara att gå upp i trapphuset naken och hoppas att ingen av grannarna hade ärende ut. Jag klarade mig upp utan att behöva möta någon granne. Lite frusen var jag, och rädd, och arg, men mest glad för att jag inte hade behövt förklara varför jag var naken i en trappuppgång mitt i natten, mitt i vintern.

fredag 12 juni 2009

När jag köpte min första Dildo

När jag läste inlägget om när Egoinas mamma köpte en dildo kom jag ihåg när jag köpte min första.

Det fanns en lite småskum porr-butik på en bakgata i Luleå på 90-talet. Dit gick lite småskumma karlar och köpte allt möjligt snuskigt. Utanför butiken demonstrerade Kommando Pippi Långstrump och kastade färg på skyltfönster och skrek paroller. Dit gick jag också en gång – för att köpa min första Dildo. Jag smög in och tittade åt alla håll så att inte Kommando Pippi Långstrump skulle se mig. Bakom en disk stod en kvinna! Vad skönt det kändes. Var rädd att det skulle stå en halvfet man med bara nätbrynja och fett bakåtslickat hår. Jag tittade på några Dildon hon hade i en monter och bestämde mig för en som var ganska naturtrogen. Det kom och gick män som försvann bakom olika draperier. Jag undrade var de gick. -De går och tittar på video, sa hon. -Va, sa jag, har ni runkbås här? Jag trodde det bara fanns på film. Sedan skyndade jag mig därifrån och kände mig jätte smutsig. Efter det så beställde jag mina dildon på postorder i diskreta kuvert.

torsdag 11 juni 2009

Livet efter detta

Tänk att man dör och så återföds man igen någon annanstans på denna jord. De människor du omgavs med i ditt förra liv kommer att omge dig igen! Men din kompis kan bli din mor, din lärare din far, grannen blir ditt barn och så vidare...Så behandla dina medmänniskor väl för du kommer att få dras med de liv efter liv. Kanske därför du blir illa behandlad av någon – för att du i ditt förra liv var ett svin mot denna människa. Kan det vara så? Ja varför inte. Jag vet inte, men jag säger inte heller att det absolut inte skulle kunna vara så.

En svår fråga att svara på

Vad är värre, att han har sex med dig och tänker på någon annan, eller att han har sex med någon annan och tänker på dig?

tisdag 9 juni 2009

Kapital-Kommunist

I dessa valtider kommer man att fundera över politik och ens egna politiska åsikter och var man står rent politiskt på den röd-blå skalan.

När jag var 14 kom jag på att jag nog är en Kapital-Kommunist. När jag inga pengar har delar jag gärna med andra, men när jag pengar har delar jag inte med mig!

måndag 8 juni 2009

Drömtydning

Jag brukar drömma att jag har sex med andra än min pojkvän. Jag tar inte så allvarligt på det för jag tror inte att jag i mitt undermedvetna skulle vilja vara otrogen. Men jag undrar vad det kan betyda. Jag har drömt att jag hade sex med en kvinna, med en lärare, med en manlig kollega, med en svart pudel! Jag drömde en gång att jag hade sex med Christian Ohlsson på svenska flaggan! En annan gång hade jag sex med Danska prinsen och hela hans familj låg i samma säng! Snacka om hovleverantör!

När jag försöker mig på drömtydning med hjälp av Google hittar jag många sidor där det står ”Otrohet : Om en ung kvinna drömmer om otrohet, är det ett mycket gott omen.” Är det underförstått att om en äldre kvinna gör det är det inget bra omen? Och ska man blanda in hundarna, prinsarna, och flaggan blir det riktigt rörigt. Jag kanske bara ska fortsätta drömma och skita i vad det betyder?

Sommarjobb

Jag vet vad jag gör i sommar. Jag staplar ved i stugan!

fredag 5 juni 2009

På Nautilus

Vi var och provtränade på Nautilus, jag och en kompis, med en instruktör. Han provade ut vikter åt oss och vi fick prova några gånger på varje maskin. Antingen hade han gett oss rätt vikt på en gång eller så fick han sänka eller höja. Min kompis hade mer vikter än jag på alla maskiner, utom på två. Den man tränar insidan av låren och den man tränar utsidan av låren. Han undrade hur en så otränad tjej som jag kunde ha så vältränade in-och utsidor av låren. Det är tydligen inte vanligt. -Jag var häst-tjej som barn, sa jag. Han verkade inte tro på mig. Men det är sant...jag var häst-tjej!

torsdag 4 juni 2009

När jag var Appojauremördaren

Inte nog med att jag vuxit upp med Obol-mannen och Carolines mördare, så har jag blivit anklagad för att vara Appojauremördaren. Det hela började med att jag var på besök i Luleå, några år innan jag flyttade till staden. Då en kväll när jag besökte den lokala Pontus-puben träffade jag på en man som blev en rolig barkompis. Jag hälsade till honom via radion några veckor senare och bad de spela Foreigners låt – I Wanna Know What Love Is. Jag hörde aldrig av honom och några år senare flyttade jag till Luleå. Jag skulle en kväll roa mig på den kända Stadspuben och kom in efter en timmes köande. Jag hann inte mer än in förrän denna man kom emot mig med en kvinna i släptåg . Jag blev ju förstås glad att se honom. Han däremot tog struptag på mig och slängde upp mig på ett bord. Det svartnade för ögonen på mig och jag förstod ingenting! Vakterna kom till min hjälp och tog bort honom från mig och kastade ut honom. Jag kraxade och fick till slut luft. Jag förstod ingenting och fick inget svar på hans uppträdande, eftersom han blivit utkastad. Några år senare träffar jag kvinnan som varit i hans släptåg den där kvällen han försökte strypa mig. Jag frågade henne om han berättat för henne varför han gjorde så. Hon sa att han hade sagt åt henne att jag var Appojauremördaren! Han som såg ut att vara en helt vanlig kille...var tydligen helt störd! Han som blev dömd för Appojauremordet var ju Tomas Quick. Nu har det visat sig att han inte gjorde det, men det har ju alla Gällivarebor alltid vetat. Han som det sas hade gjort det har dött och ingen vet om det bara var rykten. Man kan ju fråga sig var Tony Alldén var 13 juli 1984...?

onsdag 3 juni 2009

Största glassen

Jag och en kompis åkte till Storforsen för att se balettföreställningen Trolltagen (som var helt fantastisk). Det var varmt den dagen och vi hade inte AC i bilen. När vi kom fram var vi ganska varma och svettiga och gick in i restaurangen för att köpa glass. Där inne var kön lång och vi rotade lite i glassfrysen och hittade några strutar som såg stora och goda ut. Vi ställde oss iden långa kassakön och väntade på vår tur. Framför oss stod en liten kille med en stor strut. Hans mamma sa: -Du tog väl den största glassen som fanns? Pojken sa: -Nä, det gjorde hon!och pekade på mig! Tänk så glada de andra i kön blev :-)

tisdag 2 juni 2009

Richard Wolff

Ja, Richard Wolff jag kan älska dig, men tyvärr inte som du vill bli älskad. Du vill bli älskad av en man. Och jag är ej man. Jag blir avundsjuk på alla män som kan bli älskade av dig. Svartsjukt tittat jag på dig och dragspelaren. Kan han vara din nya pojkvän?

måndag 1 juni 2009

Brad Pitt

Brad Pitt är en läcker kille med ett töntigt efternamn, i allafall i Sverige. Pitt. Jag kan aldrig gifta mig med Brad Pitt. Det skulle vara som ett skämt. -Får jag presentera mig? -Jag är Brads fru – Britt Pitt! Britt Pitt! Det är ett skämt! Men det är en snygg karl. Och jag kan aldrig gifta mig med honom om jag forstätter kalla mig Britt...men om jag kallar mig Marie...eller Anne. Marie Pitt eller Anne Pitt är inte så dumt!