lördag 31 augusti 2013

Vackra Götheborg

Luleå gästades av den vackra Ostindienfararen Götheborg förra veckan. Ombord fanns dagen till ära Kronprinsessan Viktoria för att inviga den Södra Hamnplanen tillsammans med vårt kommunalråd Karl Petersen plus en massa andra specialinbjudna gäster från näringsliv, media och politruckerna.

När hon kom in i hamn och sköt salut så väntade man sig nästan att se Jack Sparrow i krutröken. Måste säga att jag hellre sett Johnny Depp ombord än Viktoria...eller kanske inte. Viktoria var kul att se. Fast han är fin att titta på, den där Johnny.

Viktoria klev av båten, blåsorkestern spelade alla höll tal...utom Viktoria, som med några ord invigde Södra Hamnplan och gick ombord igen.

På sördagen gick jag och gamla mor ombord för att se hur skutan såg ut. Det doftade gott av trä och tjära ombord på Götheborg. Vi gick runt och tittade med en massa andra människor och periodvis var det trångt. Det var maffigt att se alla dessa sjömän klättra upp i masterna för att hissa segel på denna stora skuta. De gjorde sig klara för avfärd. Nu har hon seglat vidare mot nya mål och återkommer inte förrän 2021 till Luleå.






Det fanns möjlighet att få följa med på en seglats med Götheborg om man ville. Vi ville inte. Men om ni vill se henne, eller följa med på en seglats, kan ni gå in på deras hemsida och se vilken hamn hon anlöper nästa gång.

fredag 30 augusti 2013

Alla de här historierna man aldrig fick höra slutet på

De som handlade om någon kompis kompis. Man undrar - hur gick det sen? Han som var på konferens med sina kollegor från psykiatrin i början av 80-talet och på morgonen till frukost lite chockerande sa: Gissa vem som blivit påsatt (eller var det sattpå) Sixten Herrgård! Lever han idag? Blev han sjuk? Skyddade han sig?
Lyssnar på Gardells första bok i trilogin "Torka aldrig tårar utan handskar" som filmats och visats på SVT. Den fick en Kristall för "Årets TV-Drama" 

tisdag 27 augusti 2013

En ande i androiden?

Min telefon pratar till mig i push-meddelanden och säger saker som 36 minuter hem när jag är i Boden på O-ringen eller 10 minuter till jobb när jag är hemma. I Stockholm kände den för att vara lite wild and crazy och föreslå lite random places att besöka. Helt plötsligt börjar den tjata om Hermans vegetariska på Söder och Mäster Samuels gata 10. Dag ut och dag in detta tjat. Vi åkte till Krakow och kom tillbaka till Stockholm och den fortsatte tjata.

Lördag efter vi sett Prideparaden tyckte en av tjejerna att vi skulle till Söder och Fjällgatan där hennes mormor bodde som barn. Sagt och gjort – vi promenerade till Söder och vad passerar vi inte om Hermans Vegetariska! Därefter ville hon besöka en annan adress där en faster bott och vilket hus passerar vi inte då? Jo givetvis Mäster Samuels gata 10. Lite spooky tyckte tjejerna. Vad ville telefonen? Varför gick jag inte in på Hermans Vegetariska? Hade mitt öde avgjorts där?

Vad tjatade telefonen om när vi kom tillbaka till kompisen i Birkastan? Jo nu skulle vi minsann till Kungsträdgården...aldrig nöjd.

Det märkliga är att hemma är den tyst utom på morgonen då den tjatar om att jag måste på jobbet. Väl där är den tyst. VAD VILL DEN?
 Nu är den tyst.

söndag 25 augusti 2013

Boop-op-i-doop vilken dröm

Drömde inatt att min Betty Boop-tröja hade silikonbröst. Det var hur opraktiskt som helst. Hennes bröst for hit och dit.

lördag 24 augusti 2013

VIP - men kände mig inte speciell bara bortkommen

Sista helgen i juli träffade jag några forna studiekamrater jag fortfarande har kontakt med efter 20 år. Vi gick och såg Gyllene Tider på nya Tele2arena. På bilden ser det ut som om jag är VIP.
Torsdagen när vi kommer från Krakow står vi på gästlistan till schlagerkvällen på Pride och går in via VIP-ingången. Jag har inget bildbevis, så jag förmodar att det aldrig hänt?
 Agnetha Fältskog får guldskiva och blommor på scenen Schlagerkvällen på Pride 2013
  Jag inne på Pride Park

onsdag 21 augusti 2013

Krakow del 3

Den tredje dagen åkte vi på guidad tur till Saltgruvan i Wieliczka en bit utanför Krakow. Denna gruva är en av Unescos världskulturarv. Här har man karvat salt i århundraden. Arbetarna och några kända konstnärer har också smyckat denna gruva med skulpturer och stora ”kristallkronor”. Alla gjorda av salt! Vi fick gå ner i samlad trupp i smala trappor och genom luftslussar med en guide som var både humoristisk och kunnig. Vi gick ner över 300 trappsteg, som dagen efter kändes i lår, vader och knän i form av träningsvärk. Upp fick vi åka med en otäck hiss packade som sillar.

Efter den turen lunchade vi på U Zalipanek, ett ställe rekommenderat av guideboken. Vi skulle där äta rödbetssoppa och bigos, vilket vi gjorde. Helt fantastisk rödbetssoppa! I guideboken stod att på detta ställe kunde man se de gamla damerna dricka eftermiddagste och skvallra...och det kunde man. Kändes nästan som om de var där bara för oss.


Sakta gick vi till Wavelberget då vi var otroligt mätta av all mat. Där var de flesta turer till slottet och katedralen bokade, men vi bokade in oss på att se Leonardo da Vincis målning Damen med hermelinen.

måndag 19 augusti 2013

Krakow del 2

Den andra dagen i Krakow klev vi upp tidigt och gick ner till den fantastiska frukosten. Där fanns ALLT...till och med en omelettkock i ett hörn. Överkänsliga jag fick sojamjölk till flingorna...ekologiskt om jag ville.

Vi åkte iväg på den guidade turen till Auschwitz som jag skrivit om tidigare. Vad vi gjorde efter det? Som den chockade kvinnan som bekymrar sig om sin borttappade sko efter en allvarlig krock gick vi in på köpcentrumet och shoppade loss något så alldeles galet till klockan var bortåt 22.

Vi lunchade på Café Botanica som var en trevlig bekantskap. Vi åt goda hamburgare och efteråt smakade vi på den omtalade varma chokladen. Helt fantastisk! Det måste ni uppleva. Helt löjligt tjockflytande och så god.

Middag åt vi på en av alla dessa restauranger som fanns i Galleria Krakowska. Maten var god. Portionen stor. Allt var jättebilligt. Vi åt surkål som vanligt till maten.

                                    (Dålig bild får illustrera det roligt upplysta torget)

  Torget vid vårt hotell var full av liv dygnets alla timmar. Det var så fantastiskt att se alla dessa människor som möttes, pratade, umgicks eller bara genade över torget hela tiden. Kan bero på att tågstationen och köpcentrumet låg vid samma torg?

söndag 18 augusti 2013

Krakow del1

 

Måndagen den 29 juli tog jag och kompisen Norwegians flyg till Krakow från Stockholm 7:20. Det var en behaglig flygning och vi var framme efter drygt 1½ timme. Flygtiden var beräknad till nästan en timme femtio minuter. Det var cirka 30 grader på flygplatsen trots den arla timmen. Vi fick väskorna relativt snabbt och letade oss mot utgången och transferbussen som skulle ta oss till tåget. Tåget kostade 10 zloty och gick i sakta lunk till centralstationen i Krakow. Vi hade bokat Hotell Andels via Sembo och det skulle ligga vid stationen. Efter en kort promenad var vi framme och klev in i en fantastiskt sval reception. Personalen var trevlig och duktig på engelska. Vi fick checka in trots att klockan bara var 10. Hotellet är modernt och fint. Rummet var jättefint. Vi tog ett rum med dusch, men hade kunnat välja badkar också.

Vi bokade två guidade resor i receptionen (Auschwitz och Saltgruvan) och gick sedan ut för att titta på staden i den tilltagande hettan. Vi skulle enligt guideboken inte få missa Mariakyrkan, Tyghallen, Gamla staden...bland mycket annat. Allt på promenadavstånd.

Krakow har kvar mycket fina byggnader och kyrkor trots att landet bombades under Andra Världskriget. Staden har ett rikt folkliv med mycket restauranger och caféer med uteserveringar. Maten är god och påminner om svensk husmanskost. Det är mycket billigt att äta och dricka på restauranger och barer i Polen.

Mariakyrkan, på Rynek Glówny (Stora Torget), med sitt höga torn. Tornet reparerades så vi fick inte gå upp. Varje timme öppnas luckorna i tornet och en trumpetare spelar en melodi som slutar mitt i, för att illustrera hur trumpetaren blev skjuten i ryggen då han skulle varna staden för ett anfall, och vinkar sedan till folket nedanför. Fantastisk interiör i kyrkan. Altartavlan är mycket vacker.


Den gamla Tyghallen (Rynek Glówny) med restauranger och små souvenirbutiker mitt på torget är också en upplevelse. Det fanns en termometer utanför som vi passerade flera gånger för att se hur temperaturen steg. Som mest visade den 38 grader!



Vi gick och lunchade på Chlopska Jadlo som rekommenderades av guideboken. Vi blev inte besvikna. Vi beställde in pierogi fyllda med fläsk och pierogi fyllda med potatis och ost, samt surkål till. Pierogi som beskrivs som dumplings med lite potatis i smeten, som först kokas och sedan steks. Som palt! Den första pitbon måste varit polack? Kompisen tog ½liter öl och jag vatten till. Kostade 58 zloty för oss båda.

Gamla staden är mer sliten och vi orkar nästan bara gå från café till café för att dricka iste och lemonad nu i den olidliga hettan. Att utforska den delen av staden får vi lämna till en annan gång.






Hotel Andels med 4 stjärnor och en del av det stora köpcentrumet Galleria Krakowska med 270 butiker. Många av butikerna finns inte i Sverige, men i London och New York eller bara i Polen. Bra shopping! 




onsdag 7 augusti 2013

Auschwitz – Birkenau... En guidad tur till helvetet

Vi åkte buss i cirka en timme från Krakow till Auschwitz. Det var en behaglig tur med en trevlig guide som talade engelska och visade film. Vi klev av bussen och klev in i en byggnad av tegel. Området var inhägnat med taggtråd. Hade inte taggtråden funnits där kunde detta vara vilket bostadsområde som helst. Lite förfallet, ja, men inte alls skrämmande och samtidigt var det skrämmande att det såg så ”vanligt” ut. 
 

De som kom hit med tåg från ett ghetto med 25 kilo av sina tillhörigheter, packade i väskor, kände nog också att det var ganska ok. De trodde nog att de skulle stanna här ett tag till kriget var över och de kunde flytta tillbaka.

Det fanns flera rum i Auschwitz, som idag är ett museum, fyllda med en bråkdel av det som fanns i dessa väskor. Dessa väskor som judarna blev ombedda att märka ordentligt, så att de skulle hittas när det var dags att åka därifrån. Ingen åkte därifrån. Väskorna blev kvar.

Några överlevde Auschwitz.

Nästan ingen överlevde Birkenau.

Denna effektiva dödsmaskin, som nazisterna lät fångarna bygga och driva. Fångarna byggde över 300 baracker, och alla krematorier och gaskammare som blev deras död. Järnvägen går rakt igenom området och i slutet står en godsvagn. 


I alla hörn av Birkenau fanns krematorier (som nazisterna sprängde för att utplåna spåren). Fångarna verkställde sin egen död och nazisterna behövde inte befatta sig med dödandet mer än att ge order om det.

Det finns mycket mer att berätta om och se i Auschwitz-Birkenau. Det är oerhört svårt att greppa och förstå. Det är så grymt. Jag kommer nog återkomma till denna resa fler gånger. Jag grät inte. Jag mådde inte illa. Jag tror jag gick runt i chock. Periodvis kände jag en vrede...periodvis en sorg över hur människan blir av sin överlevnadsinstinkt. 

Alla dessa judar som in i det sista trodde att de skulle överleva bara de stod ut. Alla de som trodde de skulle överleva bara de arbetade åt nazisterna. Alla de som trodde de skulle överleva bara de tittade åt ett annat håll. Alla småpåvar till nazister som i ren rädsla att förlora sitt liv utförde saker de aldrig trodde de skulle göra.

Vad skulle vi göra? Jag hoppas ju att jag skulle välja min egen död framför att orsaka andras. Men vem vet...den där överlevnadsinstinkten kan ta en på villovägar.