söndag 31 maj 2009

Jazz

Jag förstår mig inte på jazz. Jag var på en Jazzclub med en kompis. Vi ville lyssna på Viktoria Tolstoy. När vi kom in var det Esbjörn (den nyligen avlidne jazzpianisten som dog i en dykolycka låt hans själ vila i frid) Svenssons Trio som spelade. Och spelade. Och spelade. Och folk applåderade. Och applåderade. Men låten tog aldrig slut och Viktoria kom aldrig in och sjöng. Det kändes som en evighet innan låten tog slut. Vi förstod inte varför folk helt plötsligt applåderade mitt i låten, men vi gjorde som alla andra. Tillslut kom Viktoria in och sjöng och folk applåderade...mitt i låten!Är inte jazz lite som att prata i mun på varandra? Man hör ju inte vad hon sjunger när det ska applåderas hela tiden. Nä, jazz är inget för mig.

Cruising i Luleå

Jag har varit och cruisat runt med en kompis och hennes son. Det är cruising i stan. En massa snygga och mindre snygga bilar åkte runt och visades upp på Luleås gator. För oss blev det inte öl och dunka dunka utan lördagsgodis och Loka! Sedan fanns det andra som höll promillehalten på en högre nivå. Vi såg inga bråk och inget stök bara glada roliga människor som njöt av sommarvärmen, snygga bilar, snygga människor. Polisen såg också ut att ha en lugn kväll. Nu har vi ju lämnat festen ganska tidigt så det kan ju hinna bli stökigt och bråkigt innan natten är slut.

Lördagsgodis

lördag 30 maj 2009

Barcelona

Förra året vid den här tiden var jag i Barcelona med en kompis. Vi bodde en bit utanför i Vilanova i la Geltrú. Det tog cirka 45 minuter med pendeltåget. Vi hade helt underbara lata dagar med sol, bad, shopping och god mat. Vi var även till Sitges med helt fantastiska stränder, gränder, mysiga restauranger och shopping. Jag kan verkligen rekommendera Barcelona. Det sägs att det finns mycket ficktjuvar, men det var inget vi drabbades av. Jag blev av med min digitalkamera, men det var ju som vanligt jag som slarvade bort den (som den där gången jag blev ”bestulen” på T-Centralen)och skrek hysteriskt om tjuvar, och engagerade vakter på Picasso muséet. Jag hade hängt den så fint på toaletten på en krok och lämnat kvar den. Och givetvis hade någon tagit den...men inte ur min ficka!

Vilanova i la Geltrú

Gränd i Sitges

Jag på strandpromenaden i Sitges

Sitges

Jag äter Paella

Tapas i Gotiska kvarteren

La sagrada Familia exteriör

La Sagrada Familia interiör

fredag 29 maj 2009

Vissa killar har en blick

Vissa killar har en blick som gör att det pirrar till i underlivet på en. Det är som om synnerven går från ögat till underlivet!

Varför jag inte blev konfirmerad

När det var dags att börja läsa till konfirmationen fick vi alla en kallelse från Svenska Kyrkan. Vi fick tillfälle att prata med en präst om vi ville, innan vi bestämde oss för att börja vår konfirmationsläsning. Jag var väldigt osäker på om jag ville konfirmera mig, eftersom jag tyckte så mycket som stod i Bibeln var märkligt. Jag ville fråga prästen om en del saker. Om jag skulle få svar jag tyckte jag kunde godta skulle jag börja min konfirmationsläsning.
Jag: Om Adam och Eva var vita – var kommer alla svarta människor ifrån?
Prästen: -De kommer också från Adam och Eva.
Jag: -Om Gud skapade människan som en avbild av honom måste ju Gud vara en svart kvinna?
Prästen: -Varför tror du det?
Jag: -För att kvinnan är ju den perfekta människan och mannen en avbild av henne. Kvinnan har bröst som kan amma medan mannens bröst bara är en prydnad.
Prästen: -Du säger SVART kvinna.
Jag: -Eftersom de färgade är i majoritet i världen måste de vita vara en genetisk defekt. Ungefär som albino i djurvärlden.
Prästen: -Jag tror inte att du är mogen för din konfirmationsläsning än.
Jag är fortfarande inte riktigt mogen för min konfirmation.

torsdag 28 maj 2009

Klädpoker

Jag ska inte spela poker! Jag kan inte dölja något! Det går att läsa vad jag tänker i mitt ansikte. Nu vet jag det...men det fanns en tid i min gröna ungdom då jag inte visste det. Jag var på en rolig efterfest i en av stugorna uppe på Dundret med en kompis. Vi hade blivit medbjudna och kände inte det här gänget sedan förut, men de verkade hyggliga. Vi satt och pratade och hade roligt och plötsligt föreslog någon att vi skulle spela klädpoker. Jag nappade inte från början utan nöjde mig med att vara åskådare. Som åskådare tyckte jag att den som förlorade minsann skulle gå ”catwalken” över alla borden i rummet. Jag hoppades att någon av de snygga killarna skulle förlora! Nu var det så att chauffören i detta gäng blandade groggarna. Låt aldrig chauffören blanda groggarna! Efter ett tag tyckte jag att jag nog också måste vara med. Efter chaufförens alla goda groggar så var jag ingen bra pokerspelare och förlorade därför. Ve och fasa! Nu var det bara för mig att gå naken över alla bord! Men jag tyckte att det gjorde ju inte så mycket för imorgon for de hem till Halmstad och jag skulle aldrig se dem mer. Så jag klev upp på borden och gick som men fotomodell på catwalken. När jag skulle göra min snygga vändning och paradera tillbaka hör jag hur några applåderar. Det står fullt med folk i trappan! Det är personalen från Björnfällan som gjort oss sällskap! Ångest!

När jag efter en månad törs gå på Björnfällan för att fröjda mig och beställer in en Whisky Sour så böjer sig en kille från baren fram och viskar i mitt öra: -Jag har sett dig naken!

Där slutade min poker karriär!

onsdag 27 maj 2009

Hos gynekologen

Jag hade fått tid på KvinnoKliniken för en andra cellprovstagning (provtagning i livmodertappen för att upptäcka cellförändring). Den första hade visat en celförändring. Nu skulle man ta ut en bit för analys. Jag tycker att det är lite obehagligt att gå på cellprovstagningar, för det gör lite ont när de skrapar på livmodertappen. Jag låg där på undersökningsstolen med benen brett särade och den manlige gynekologen petandes i underlivet. Bara det är ju obehagligt utan att det tar ont. Han ska ta provet och sköterskan står bredvid med glaset han ska sätta ”biten” på. -Fan jag tappade den, säger han och reser sig upp, slår huvudet i lampan, sköterskan böjer ner huvudet för att se var, de håller på att skalla varandra. Det här är som en fars. Här ligger jag med naket underliv, tittar på två galningar mellan mina särade ben. Herregud! Vad är det här? Amatörteatern ger... Tillslut beslutar de sig för att det är omöjligt att hitta biten. Hade de verkligen tänkt använda den efter den legat på golvet? De tar en ny ”bit” och jag ber till Gud att han inte ska tappa den igen. Det blir ju inget kvar av livmodertappen!

tisdag 26 maj 2009

Ofrivillig tvestjärt

Jag var på fest med en vän. Jag kände ingen utan var medbjuden av vännen. Vi kom till festen lite sent och de andra satt redan till bords. Det var ingen bordsplacering så jag satte mig på en av de lediga platserna. Vi hälsade på varandra och började prata över en välkomstdrink. Alla var trevliga och vi hade roligt. Maten var god och vinet. Vi skulle gå på Sjöslaget sedan. Det var en gatufestival i Luleå på 90-talet. Vi började göra oss i ordning för att åka in med Taxi. Då bryter helvetet lös. En kvinna och man, som var ett par, började bråka med varandra. Kvinnan blev ledsen och låste in sig på toaletten och grät hejdlöst. Vi blev alla lite ledsna över att det blivit bråk. Vi tjejer försökte trösta henne så gott det gick. Grabbarna gick ut med den bråkande mannen och försökte reda ut vad som utlöst detta bråk. Taxin kom och kvinnan blev lite gladare och vi kom iväg. När vi sedan stod där på Sjöslaget vid en scen och lyssnade på musiken, så började vi prata om bråket som varit tidigare under kvällen.

Då säger en av killarna:-Det är ju dit fel Brittis! Det var ju dig de bråkade om!

-Va? -Varför det? -Jag känner inte dem?

-Hon påstod att hennes kille flirtat med dig. -Hon sa att du satte dig bredvid honom för att flirta med honom.

-Men det var ju den enda lediga platsen. -Jag tycker inte alls det är mitt fel! -Varför sa hon inget till mig? -Varför lät hon mig trösta henne? -Jag fattar inget!

När jag berättade om denna episod på jobbet så sa min kollega: -Du är en ofrivillig tvestjärt. -En vad? Tvestjärten ser till att det blir bråk mellan två, men är aldrig med i bråket själv. -Är inte tvestjärt en insekt? -Ja då heter det något annat, men du är en så'n.

fredag 22 maj 2009

Varför säger ni kasche?

När jag läste Wierdos inlägg med en länk till ett inlägg i Tonårsmorsas blogg (blev det här en lite komplicerad förklaring?), så kom jag på en rolig diskussion jag fick höra. Den var angående hur vi pratar här uppe. Varför säger vi kasche?

Den frågan fick min kompis av en kille från Karlstad. -Hur kommer det sig att det stavas kasse och sägs kasse i övriga Sverige, men här uppe blir det kasche? Har det något med dubbel-s att göra? Säger ni då kischemische och Nische, istället för kissemisse och Nisse? Nej det gör ni inte! Eller varför inte Mischischippi?

Och nej jag har inget svar på det. Inte min kompis heller. Vi kanske ska fråga Fredrik Lindström.

Pappersbollar jag borde auktionerat ut

Nu vet jag vad jag skulle gjort med mina pappersbollar som finns i sovrumsväggen i min förra lägenhet. Att jag inte tänkte på det!Pappersboll auktioneras ut för över 27 000 kronor (metro.se) 

torsdag 21 maj 2009

Finns det spöken?

Jag och en kompis var hos en kollega ikväll och pratade om andar och energier. Hur man kan känna att det finns något annat än det man bara ser. Hur man kan uppleva att man har någon/något omkring sig som man inte ser. Det finns de som ser och de som inte ser. Det finns de som tror och de som inte tror. Jag är en av de som tror att det kan vara så att vi har andeväsen omkring oss, men jag varken ser eller känner de.

När jag växte upp i Gällivare så hade jag vänner som trodde på andar och skrämdes av dem. Det var den där ålder då man ”spirrade” (anden i glaset) och berättade allehanda spökhistorier för varandra. Jag och några vänner var och hälsade på en flicka som bodde i ett hus där det sades spöka. Vi satt i flickans rum och pratade om allehanda läskiga saker när tavlan på Jesus föll på mitt huvud. Genast såg alla det som ett tecken på att det var någon ande i rummet. Vi sprang ut i strumplästen mitt i kalla vintern och tordes inte gå in på ett tag. Tror att vi alla fick en släng av urinvägsinfektion efter den kvällen. Nästa gång vi var där hände samma sak och då blev alla rädda för mig. Det var något omen eftersom jag alltid fick Jesustavlan i huvudet. Det kanske kunde bero på att jag alltid satt på hennes säng där tavlan hängde, men det kunde vi inte se då, utan nu var det något ont med mig. Nu växte vi ifrån det och jag tänkte att nu är det över detta med andevärlden och rädslan för det onda...men nej det skulle komma tillbaka. Några år senare skulle jag och mina killkompisar åka till en stuga. Vi sov över hos en av dem och han läste ur Bibeln för mig om gräshopporna, 666 och annat domedagsaktigt och jag somnade! Det gjorde inte grabbarna. De hade blivit så uppskrämda av denna Bibeltext så de var vakna hela natten! Sedan var de rädda för mig som inte varit rädd! Då var jag ond igen!

onsdag 20 maj 2009

Rädda Barnen fyller 90 år den 19 maj

I dag firar vi Rädda Barnen som fyller 90 år. Gå in och läs om den internaionella organisationen som arbetat för barns rättigheter världen över. Vi kan tacka dem för Barnkonventionen till exempel och mycket annat som gagnar världens barn. Så ja må de leva ja må de leva ja må de leva uti hundrade år ... hurra Hurra Hurra Hurra! Jag infogar en av deras filmer om barnsoldater. Lägg gärna en slant i deras bössor eller skänk en slant via deras hemsida, för barnens skull!

tisdag 19 maj 2009

Hambuljale och pompitt

Jag och två studiekamrater var ute och festade (på den tiden jag fortfarande festade). Vi hade varit på Cleo och ville avrunda kvällen med hamburgare och pommes på en av grillbarena i centrala Luleå. Vi köade och stod och svamlade lite fulla och glada och plötsligt var det min tur att beställa och jag säger: - Jag vill ha Hambuljale och Pompitt! Mina vänner vrider sig av skratt. Då blir en man i kön väldigt arg och säger högt till mina kompisar: -Man kan inte rå för om man har talfel! Och då vred sig mina vänner ännu mer i skratt, (med tanke på att jag inte hade något talfel alls) utan bara låtsades vara kines...eller nå´t sånt. Tänk att bli försvarad så där bara av en okänd man för ett talfel man inte har när ens kompisar skrattar åt en. Det trodde jag inte kunde hända.

Alltid kan man glädja någon del 2

När min granne kände sig ledsen och smått deprimerad kom hon in till mig och tittade på ett fotografi av mig anno 1986 och genast blev hon på bra humör. Det är tur man kan vara till hjälp!

söndag 17 maj 2009

Gör er röst hörd!

Jag läste i Tonårsmorsans blogg om fem barn som blivit föräldralösa då deras mamma blivit mördad av sin make. Dessa barn hade kunnat bo och leva med sin morbror, men han kommer att bli utvisad. Så här har ni nu er chans att göra er röst hörd. Skriv på i den namninsamling som startats av Marco Vengas för att stoppa utvisningen. Det här är ett beslut som går emot Barnkonventionens stadgar. Återigen bryter Sverige mot Barnkonventionen, en konvention vi skrivit på och lovat att följa. Så skriv på! Glöm inte att pennan är mäktigare än svärdet!

Konspiration eller paranoid

När jag läste på Egoinas mammas blogg om grannen som eventuellt punkterade däcken på hennes cykel kom jag ihåg när jag hade en sån där dag när man tror att någon jäklas med en eller man håller på att bli paranoid. Det började med att hyresvärden ringde och sa att man fått klagomål på att jag spelade högt. Jag! Jag hade inte ens en stereo utan en liten kassettradio, och ingen TV heller. Vad hade jag spelat högt med och vem hade jag kunnat störa? Nej, hon trodde inte heller att det fanns någon substans i denna anmälan, men de var alltid tvungen att kolla upp alla anmälningar. Sedan kom jag ut och såg att bakhjulet på min cykel var platt! Men vad fan! Är det någon som jäklas med mig? Först anmäler de mig till hyresvärden och sedan punkterar de cykeln. När jag går fram till cykeln ser jag att hela ventilen är bortskruvad! Jag går in till stan. Nästa dag när jag kommer ut för att gå in till stan är det inte punktering på min cykel! Någon har skruvat dit en ny ventil och pumpat upp däcket! Ett mysterium! Vet fortfarande inte vem som gjorde det.

Ny frisyr

Nu har jag klippt mig igen.


Jag älskar att byta frisyr och har provat på många olika frisyrer i olika längder och färger genom åren. Här kommer en kavalkad av bilder på mig i olika frisyrer.

fredag 15 maj 2009

Syrgas på gymet

Jag och en kompis provtränade på ett gym. Före innan vi skulle börja träna musklerna i maskinerna så värmde vi upp på träningscyklarna. Vi trampade på och jag tyckte det kändes jobbigt. Kompisen som är mer vältränad trampade på obekymrat och pratade på om allt möjligt. Jag hade lite svårt att både trampa och prata. Efter ett tag kommer en kvinna fram och säger: -Det finns syrgas i en tub därborta ifall du behöver!

torsdag 14 maj 2009

Krona eller Klave

Kan man singla slant om vad man ska göra? Vilken väg man ska ta? Om man ska följa med en man till Vittangi mitt i natten på en krog i Pajala? Svar Ja! Jag var i Pajala på deras fina sommarmarknad för en 15 år sedan och träffade en man som jag kände lite ytligt. Han är bror till en kompis fd sambo. Hur som helst så var klockan 3 och krogen stängde och jag och en kompis stod och pratade med honom. Han skulle till Vittangi och ville att jag skulle följa med. Jag kunde följa med eller åka och sova över hos min kompis i Pajala. Åkte jag till Vittangi skulle det bli krångligt att ta sig tillbaka till Pajala dagen efter. Stannade jag i Pajala behövde jag inte tänka på någon transport dagen efter, men då skulle vi inte träffas mer och jag kände att vi inte riktigt hade träffats färdigt. Vad göra? Jag kunde inte besluta mig så jag singlade slant! -Kommer femman upp åker jag , sa jag till kompisen som singlade slanten. Femman kom upp och jag åkte iväg med ett gäng grabbar till en draghundscamp i Vittangi. Där så kröp jag omkring inne i hundburarna och kelade med en massa Sibirien Huskies. Hur söta som helst! Och jag fick skjuts till Pajala dagen efter, så jag tyckte inte att beslutet var så dumt.

onsdag 13 maj 2009

Den ofrivillige pyromanen

Jag har en förmåga att få saker och ting att brinna. Inte som pyromanen som planerar sina bränder, utan för att jag är så förvirrad och glömsk. En nyårsafton skulle jag och förra sambon ut och fira med vänner. Vi hade ätit lite gott hemma och haft mysigt med tända ljus över allt i lägenheten. Vi gjorde oss vackra och gick ut på party. Vi kom hem och lade oss på det nya året. På eftermiddagen pratade jag med min mor i telefon, relativt nyvaken och gick runt i lägenheten. När jag stod i ingången till vardagsrummet var det något som kändes fel. Jag förstod inte först vad det var, men sen såg jag ju att alla ljusmanchetter och ljus var borta! Vi hade glömt på ljusen och allt hade brunnit upp! Tur nog hade inget annat tagit eld. Jag hade ljus på Tv:n, högtalarna, bordet...ja lite överalt. Hade kunnat bli en ordentlig nyårsbrasa.

En annan gång då jag höll på att bränna ner allt ofrivilligt var när jag bakade i mikron en morgon. Jag hade gjort en deg till frukostfranskor som jag hade i kylen. Jag hade tänkt att jag skulle baka en frukostbulle i mikron varje morgon. Jag tog ut lite deg och formade till en boll som jag satte in i mikron. Satte igång den och fortsatte med andra bestyr. När mikron plingar ser jag att det är ett svart streck upp från bullen till taket i mikron. Vad är det? Inser att det är en rökpelare. Bullen brinner! Jag rusar till hallen, ställer mig på en stol, tar ur batteriet ur brandvarnaren (så att sambon inte ska vakna till tjutet), tar ut bullen ur mikron och öppnar dörren till balkongen dit jag slänger den. Där brinner den färdigt och jag tar in den sedan och spolar den under kranen.

Rädda mammorna!

Gå in på Tonårsmorsans sida och var med och bidra till mammorna runt om i världen! Hon är med i något som heter Bloggupproret där ett antal bloggare hjälper till att samla in pengar till Röda Korsets kampanj Rädda mammorna. Det här är framtidens samlarbössor! fyll gärna bössan med några av dina slantar!

Kung i baren

Läste att Apotekets VD varit kung i baren i Uppsala och bränt 10 000 på groggar till studenter om jag uppfattat det rätt.

Det påminner om den tiden då jag fortfarande drack alkohol, vilket jag slutat med för 10 år sedan. Tack och lov! I allafall så var det fest och lön och pengarna brände i plånboken. Jag tyckte jag kunde bjuda mina vänner på taxi till Bryggeriet, bjuda på öl, bjuda på whisky, bjuda på taxi tillbaka till Cleo och sen minns jag inget mer...

Morgonen efteråt hittar jag två stora ”tennisbollar” i mina byxfickor. ”Tennisbollarna” var alla kvitton på mina kortköp jag gjort under kvällen! Ångest!

Jag hade precis fått lägenheten omtapetserad och skulle skruva fast fästena till gardinstängerna. Det gick dåligt! När jag hade borrat ett hål i väggen ser jag att det är en vit rand från hålet ner till golvet. Det visar sig vara betong som rinner ut ur hålet! Hålet blir stort som en tennisboll. Jag gör ett till hål på andra sidan fönstret...samma sak händer där! Jag kommer på en jättebra idé. Jag tar mina ångest-kvitton från kvällen innan och pressar in de i hålen och skruvar fast fästena till gardinstången – sitter som berg! Så nu vet ni var jag har mina kvitton = i sovrumsväggen!

Jag har fått pris!

Jag har fått pris av Egoinas mamma!!! Jag är så överraskad och glad. Jag som nyss börjat skriva blogg. Det känns för bra för att vara sant. Jag läser bloggen som Egoinas mamma har och skrattar mycket, nickar igenkännande och tänker att det kunde vara jag. Läs gärna hennes blogg.

Jag skickar priset vidare till Weirdo, som förgyller mina dagar med sina inlägg och med kommentarer på min blogg. Jag skickar det även till en veteran och kändis i bloggvärlden - En tonårsmorsa som skriver med en sådan värme och kärlek på ett underhållande sätt. Det här är en blogg med substans.

tisdag 12 maj 2009

Fritz the Cat

Får du tag i filmen - Se den! Just den, inte efterföljaren The Nine Lives of Fritz the Cat. Ralph Bakshi gjorde den 1972.

måndag 11 maj 2009

Taxi till det gula huset

Ett samtal som kom in till Taxi när jag satt som telefonist där, en sommar.

-Kan jag få en Taxchi till det guuula huuuschet?

-Var ska jag skicka bilen?

-Ja nå vet duuu...det guuula huuschet.

-Tyvärr vet jag inte var ni befinner er.

-Ja men det är ju det guuula huuschet med blå Volvo utanför! Behöver jag säga att han inte fick någon bil?

söndag 10 maj 2009

Mauro Scocco i ljusan låga

Jag fick en ny spis installerad av hyresvärden. Jag var väldigt försiktig med den i början. Jag ville skydda plattorna mot fettstänk, (för det blir så fult när det suger in fett i plattorna och bränns fast) så jag täckte plattorna med tidningar när jag stekte mat. Jag skulle steka bacon och täckte över plattorna med Aftonbladet. På tidningsupslaget var det en stor bild på Mauro Scocco. Jag tittade på bilden och började tycka att han såg konstig ut när plötsligt en låga slog upp från hans panna! Jäklar! Mauro hade börjat brinna. Jag insåg att jag slagit på fel platta. Tog tag i tidningen och kastade den i diskhon och slog på vattnet. Av Mauro återstod bara blöt aska. Vilken tur att jag inte hade lämnat rummet för en stund. Då hade nog fläkten börjat brinna och jag och mina grannar hade nog fått flytta ut ett tag. Efter den insidenten kollade min granne alltid att min och hennes brandvarnare fungerade.

lördag 9 maj 2009

Spännande promenader

Jag brukar promenera nästan varje dag med min personliga tränare och hennes hund. Eller min personliga assistent som kollegan kallar henne. Vi brukar gå lite olika stråk i stan. Vi har en förmåga att gå och skrämma upp varandra om att vi ska hitta styckade kroppar i plastpåsar, hitta lik i vattendrag eller hängande i träd. När Caroline hade försvunnit höll vi på och skrämma upp varandra extra mycket och tyckte oss se än det ena och än det andra. Nu är en kvinna försvunnen här i Luleå sedan en tid tillbaka så nu är fantasin på topp. När vi var och promenerade våran långa runda, förbi isbrytarna och genom Svartöstaden, så fick vi nackhåret att resa sig när vi tittade in i skogen. Där hängde det en SJ-arbetare i ett träd med orange overall! Trodde vi! Det visade sig att det bara var overallen, som någon hängt upp så det såg ut som en människa hängde där. Hur äckligt var inte det! Hjärtat rusade och håret i nacken stod på ända. Vi måste sluta läsa deckare. Jag måste nog börja med kärleksromaner istället.

fredag 8 maj 2009

Samtal till It-supporten

Jag sitter på jobbet och ska använda datorn, men det är omöjligt att logga in på kommunens nätverk. Jag ringer It-supporten...tror jag?

-Karlsson på jobbet!svarar någon med finsk brytning.

-Oj, ursäkta då har jag nog kommit fel.

-Nä, du har inte kommit fel. Du har ringt fel. För hit har du inte kommit.

-Nä, ok ursäkta jag har nog ringt fel.

-Ja, det har du, för hit kan du inte komma för dörren är låst.

-Jaha, ja jag ber så mycket om ursäkt.

-Ja inte gör det nåt. Ha en trevlig helg!

-Ja ok. Tack det samma!

Så då sitter jag med en dator jag inte kan logga in på och inte törs jag ringa supporten utifall jag hamnar hos Karlsson igen. Lika bra att gå hem!

torsdag 7 maj 2009

Kärlek

På min dagliga promenad genom stan med kompis och tillhörande hund såg vi denna installation med viktigt budskap: Kärlek.

onsdag 6 maj 2009

Alltid kan man glädja någon

Jag och en väninna var på en blomsterhandel för ett antal år sedan och skulle köpa en blomma. När vi står och väntar på vår tur så ser jag en krukväxt, men kommer inte ihåg namnet.
-De här blommorna säljs ju under olika namn beroende på årstid, men det är ju samma blomma.
-Jag kommer inte ihåg namnet på blomman. Jag vet att det har något med eld att göra.
-Nu vet jag – Skogsbrand!
Killen som står i kö bakom oss är tvungen att vända sig om och står med ryggen mot oss och skakar. Oj, var det någon som lyssnade! Vi kände oss lite dum. Och då kom vi ju på att blomman heter antingen Våreld eller Höstglöd beroende på säsong.

tisdag 5 maj 2009

Pyromanen på Hertsön

Ja, så härjar en pyroman på Hertsön igen! Sist var det 2003 då ett antal anlagda bränder på Hertsön skapade panik. Själv bodde jag på ett annat område i en hyreslägenhet, men hade väskan packad utifall att det började brinna på min vinda. En morgon vaknade jag av att det lät mystiskt utanför min dörr. Jag bodde i en liten 2:a högst upp i huset. Jag öppnade min dörr och såg att någon öppnat vindsluckan och gått upp för stegen. Pyromanen!

Jag ringde genast till Lulebo som var min hyresvärd.

-Det är någon på vinden! -Ska det vara någon där?

-Ja, nu kan jag inte säga om vi har någon hantverkare där.

-Ska jag ringa polisen?

-Ta det lugnt, det är säkert bara områdesvärden som kollar att allt är ok.

-Ja, man kan aldrig vara nog försiktig, sa jag och kände mig som en 80-årig gammal rädd dam.

Det var områdesvärden som kollade vinden och satte upp nya lås. Jag var ändå rädd och hade väskan packad. Så nu är det dags igen att ha väskan packad och att inte sova naken.

Tjuvlyssnare på 7-eleven

Tänk att man inte tänker på att andra hör vad man samtalar om på bussar, affärer, på gatan, bion, busshållplatsen...trots att man läst Tjuvlyssnat.se Jag och en väninna var på 7-eleven för att köpa Ben & Jerry glass en sen kväll. Vi samtalade om något vi hört tidigare under kvällen, medan vi tittade vad de hade för smaker på glassen.

-Va, säger jag. Sväljer han inte? Jag trodde att han gjorde det.
-Nej, säger väninnan. Han säger att man inte ska göra det.
-Så han spottar ut? -Ja, jag sväljer då.
-De har ju inte Dublin Mudslide. -vad tar vi då?
-Cookie Dough?
Då hör vi en röst från sidan av frysen, där det sitter en kille vid en dator: -Jag tycker om all glass! Och vi log. Hade han kanske hört samtalet innan och blivit lite intresserad?Ville han följa med på lite glass?

måndag 4 maj 2009

Brev från en nudist


Jag skrev ett debattinlägg i den hetsiga debatten, om toppless eller inte på stränderna, som bedrevs i kvällstidningarna i början av 90-talet. Jag tyckte att folk fick väl sola som de ville med topp eller utan, oavsett ålder. Mig störde det inte. Och ville männen sola snoppless så var det också ok. Jag skrev under med namn och det lilla inlägget publicerades i Aftonbladet. Någon vecka efter den varit i tidningen kom ett brev från en herre i södra Sverige. Han skrev att han som jag uppskattade nakna människor i solen. Själv var han nudist, tatuerad och piercad på alla tänkbara och otänkbara ställen. Han var i medelåldern och rullstolsbunden, men det hindrade inte honom från att leva ut sina sexuella drömmar. Han tyckte att jag verkade vara hans tvillingsjäl. Jag tyckte han missförstått mig helt! Jag var helt livrädd att han skulle kontakta mig. Kanske dyka upp! O du milde Gud om han dök upp naken och piercad i en rullstol.  Jag förstår inte hur han kunde läsa in att jag skulle vara en likasinnad nudist i Norrland, i de få rader jag skrivit om toppless...? Sedan dess är jag anonym i mina debattinlägg ;o)