Vilka länder bojkottar du personligen och varför?

Saudiarabien står nog på de flestas lista över länder man vill bojkotta på alla sätt och vis. Ett land med en kung som envåldshärskare.

Församlings- eller religionsfrihet existerar inte. Politiska partier och fackföreningar är inte tillåtna och det finns inte någon strejkrätt. Kvinnor måste ha manlig förmyndare! Hör ni det? Kvinnor är inte fria.

På samma sätt ville vi en gång bojkotta Sydafrika med sin fruktansvärda apartheid som satte svarta människor att bo i kåkstäder och berövade dem deras rättigheter.

Men hur är det med Turkiet? Bojkottar ni Turkiet? Hur behandlas kurderna i Turkiet idag? Jag kan inte påstå att jag har koll, men känner ändå att jag inte vill åka till Turkiet. Vad säger Amnesty om Turkiet och de mänskliga rättigheterna? Och kan vi i Sverige sätta oss till doms? Hur behandlar vi samer, kväner och tornedalingar? Hur är det med yttrandefriheten? 2013 hade Turkiet många journalister fängslade. Jag vet inte. Jag väntar med besöket.

Och Indien med dess kvinnosyn. Dit går det fan inte att åka. Ett land som uppfostrar sina män att tro att de kan våldta kvinnor helt ostraffat...för att de är mindre värda. Såg Indiens dotter på SVT och dog lite inombords. Har ni inte sett den – Gå genast in och titta på den på Play. NU! (Kan ses till 7 april) Ett land med ett urgammalt kastsystem där man kastar syra på och stenar kvinnor. Jösses. Medeltiden kom och hämta hem Indien.

Thailand? Skulle inte tro det. Här är kvinnan också en handelsvara. En sån semester skulle få mig att hata män till den grad att jag ville skalla ihjäl de flesta män på denna jord.

Allt det här kan ändras. Jag kan kanske tänka mig Turkiet i framtiden. Jag kunde som ung aldrig tänka mig att åka till USA på grund av min politiska riktning och mitt engagemang i Kommunistisk Ungdom. Idag kan jag tänka mig New York. 

                                Klicka på bilden så kommer du till SVT Play (till 7 april)

Livet detta liv – Lev det väl

Har idag varit på begravningsgudstjänst för en kollega som lämnat detta liv allt för tidigt och allt för snabbt. Efter en kort tids sjukdom var hon borta. Här stod vi i chock – kollegor, föräldrar och barn. Livet detta liv. Lev det väl.

Jag har under förra året hunnit fylla 50 och det kändes som att starta på nytt. Livet fick en nystart med nya kollegor, och äntligen en vilja att börja leva efter att förhållandet till den föredetta Mannen tog slut. Fyra år i celibat och utan lust att se andra män byttes till lust och nyfikenhet.

Förra året var också mycket sjukdom och jakt på en diagnos som tillslut blev trigeminusneuralgi. Jag har drabbats relativt skonsamt och är för tillfället besvärsfri. Sjukdomen kommer i skov. Jag har inte behövt medicinera för smärtan med epilepsimedicin som många och hoppas att det så ska förbli. 

Efter många tandläkarbesök och läkarbesök fick jag en bettskena som kanske skulle vara till hjälp...kanske har den det?

 

Förra året blev också en efterlängtad resa till Cypern med mamma. Vi har pratat om det i många år och jag är glad att vi hunnit göra den innan någon av oss hunnit dö eller bli för sjuk för att genomföra den. 

Jag och mamma på stranden lite utanför Larnaca. Vi trivdes utmärkt med sol, bad, värme och fantastiskt god mat.

 

Sjukdom och död visar oss hur viktig människorna i vårt liv är. Jag har helt underbara människor kring mig som stöttat mig under min sjukdom. Så vad är viktigast...? Jobbet, statusen, makten, karriären, sakerna, resorna...allt det du tror att du är och postar på Instagram. Du är inget utan människorna omkring dig. Det är de som är en del av dig och du en del av de. Älska mer. Älska detta liv. Älska de omkring dig. Och framförallt säg att du älskar.

Jag och mamma tar en selfie i stugan. Det behövdes minst 5 tagningar innan vi fick till det...men så vansinnigt roligt vi hade.

 

Jag träffade en föredetta kollega som arbetar med annat nu. Hon undrade om jag bloggade fortfarande. Nej, allt för lite och sällan. Hänger mest på twitter och Instagram. Det var synd tyckte hon för bloggen var hennes sätt att se vad jag gör nuförtiden. Lovade bättra mig. Känns som jag haft denna diskussion förr. Men jag gör ett nytt försök att skriva lite regelbundet. 

 Lite ofokuserad förra året och hoppas jag har ett annat fokus i år och har tid att lägga tid på bloggen också.