Jag satt hos en kompis i hennes kök och drack kaffe. Hon ondgjorde sig över några ungdomar som hade härjat i centrum under helgen och slagits med järnrör och annat.
-Skicka hem de jävlarna, säger hon.
-Vilka då?undrar jag.
-Ja de där utlänningarna, säger hon.
-Vilka utlänningar?undrar jag -Menar du alla utlänningar? -Eller bara de som kommit de senaste åren?fortsätter jag.
-Ja men de där jävlarna som är ute och slåss på stan, säger hon.
-Ja men de är ju födda i Sverige så de är ju svenskar, säger jag.
-Jag tycker inte de är svenskar, säger hon.
-Men man kan ju inte skicka hem de om de redan är hemma, säger jag. -Ska man skicka de till deras föräldrars hemland?undrar jag.
-Ja varför inte, säger kompisen.
-Så du skulle skicka mig till Finland då?säger jag.
-Nä inte du,säger kompisen. -Nu är du löjlig,säger hon. -Du förstår vad jag menar,fortsätter hon.
-Du menar mörkhyade?frågar jag. -Som amerikaner och fransmän, fortsätter jag.
-Nu är du ännu löjligare, säger hon.
-Så du menar att någon ska bestämma vilka länder som är godkända och inte godkända?undrar jag. -Vilka kriterier ska bestämma vilka länder som duger, undrar jag.
-Fan vad du är besvärlig, säger kompisen.
-Nä det är ju du som säger skicka hem dem, säger jag. -Du började. Om du säger så måste du ju veta vad du säger och vad det innebär, säger jag till henne.
-Nu får du det att låta som om jag är rasist, säger kompisen.
-Nej du är inte rasist men du är rädd för det som är annorlunda och okänt tror jag, säger jag åt kompisen. -Om du skulle lära känna någon från ett muslimskt land skulle du upptäcka att vi inte är så olika. -För jag förmodar att du menar muslimer när du säger mörkhyade. -Jag tror att du bara är rädd för det okända. -Och vad gäller ungdomarna med järnrör så ska de straffas för sina handlingar oavsett var de kommer från, avslutar jag.
Fotograf: OBRAPRIMA
0 kommentarer:
Skicka en kommentar