Jag var på COOP Forum och handlade för cirka 2 veckor sedan. Innan själva handlandet gick jag och tog en fika på fiket där. När jag köpt mitt fika såg jag att alla bord var upptagna. Jag frågade en karl om jag kunde sätta mig i hans bord. Det var ok sa han och fortsatte prata med damen i bordet bredvid. Jag fikade och lyssnade med ett halvt öra på vad de sa. De började prata om den usla landskampen mellan Sverige och Finland. Jag blandade mig i diskussionen och sa att då var jag glad att vara halvfinne. Efter ett tag går kvinnan med en ursäkt att hennes skjuts kommit och säger: "Hej Då" och går. Kvar sitter vi och pratar. Han frågar om jag brukar fika där ofta. Han gör det varje dag. Vi berättar om våra sjukskrivningar. Han om sitt företag. Jag om mitt jobb. Jag berättar att det är första året jag inte byter däck på bilen. Han erbjuder sig att göra det. Han skulle kunna rikta plåten på min bil om jag behöver på sitt företag. Han tycker vi skulle kunna träffas på fiket. Det är ju trots allt ganska ensamt att vara sjukskriven. Han berättar att han bor i närheten. Jag berättar att jag bor en bit ifrån. Att jag brukar fika där när jag varit på behandling hos sjukgymnasten innan jag handlar. Jag tackar för mig och ska gå och handla. Han tycker vi kan ses dagen därpå. Vi ses när vi ses säger jag. Jag går in och handlar i butiken.
När jag handlat färdigt och står och packar mina varor i kassar kommer han förbi och säger: -Vad äter vi till middag?
-Om du äter med mig måste du vara liten i maten för jag har bara planerat middag för en.
-Det är jag, säger han.
-Men inte jag, säger jag. -Sorry grabben men kanske en annan gång, säger jag. Jag börjar gå mot mitt håll han mot sitt och vi vänder oss om och vinkar till varandra.
Så lätt får man en ny pojkvän. Nu har jag en redan, men det känns skönt att veta att det inte är svårare än så.
Fotograf: tialush
0 kommentarer:
Skicka en kommentar