Förra hösten när jag och mamma hälsade på min pappa, som sedan 3 år tillbaka bor på Örnäsets kyrkogård, såg vi att nyponrosen var full i stora härliga röda nypon. Vi tänkte att här är det nog ingen som kommer ha nytta av dem så vi vek upp våra tröjor och fyllde vecken med nypon. Skrattandes gick vi till bilen med vår skörd. Mamma tillredde dessa nypon och gjorde en underbart god nyponsoppa veckan efter. Vi tackade pappa för den goda soppan och skrattade så vi kiknade. Det här kan vi inte berätta för någon...folk skulle tro vi var helt sjuka. Därför tänker jag inte berätta om det...
11 kommentarer:
Den enes död, den andres bröd ;-)
Klokt.
hahaha - du är rolig du, nej knip du om det, det är bäst :D
kramar
Jag är säker på att din pappa uppskattade att ni gjorde något roligt och vettigt.
Om jag hade hört berättelsen alltså.
Vilken berättelse?
Jag tror också att han unnade er det. Klart han gjorde.
Vi fick också hemlagad nyponsoppa som barn, men fy för den lede vad det kunde killa i halsen. Jag föredrar nog opallade, fabriksgjorda nyponsoppor ;-D
Gomorron
Palla på kyrkogården? Jag är säker på att Gud (om han nu finns) och din pappa skrattade med er :-D
haha,
näe lika bra att hålla tyst om det där...
Haha, härligt. =P
sv. Ja, det var ju värre förstås.
Ja, lite valpar vill man ju gärna ha. Dom är såå underbara =)
Tror alla unnar er nyposoppan - ingen annan hade ju ändå tänkt plocka nyponen!
Men attan vad besvärligt det är att göra egen soppa - svårt att konkurrera med pulver som ska lösas i kallt vatten!
Jag har faktiskt en liknande historia. Brukar promenera förbi en kyrkogård ganska ofta, går då förbi deras trädgårdsavfallshög. En massa överblommade påskliljor var slängda där ett år, efter att de hade legat där nån vecka tog jag mod till mig och plockade med mig ett gäng lökar hem. De var ju ändå kastade, fast det kändes lite fel att ta från kyrkogården ändå...
Skicka en kommentar