Sitter på balkongen i solen och läser en bok då telefonen ringer och min förra sambo och jag pratar en stund om ditt och datt.
Han: -Tänk att farsan körde utan körkort i 20 år innan han tog det.
Jag: -Jobbade inte han åt Brandförsvaret?
Han: -Ja det var de som betalade körkortet!
Här skrattar vi helt hysteriskt
Jag: -Hahaha upptäckte de inte det när de anställde honom?
Han: -Nej och sen var det ju försent. De antog väl att han hade ett eftersom han körde bil.
Jag: -Nej de kunde ju inte gärna låta ett hus brinna ner bara för att brandmannen saknade körkort.
Han: -Det skulle aldrig kunna hända nu.
*
Han: -Jag skulle kunna köpa en husvagn och ställa den i Stockholm för dig att bo i.
Jag: -Du vet verkligen hur man ska glädja en kvinna. Precis vad jag vill ha!
Här skrattar vi hysterisk igen.
Jag och första sambon kan verkligen skratta tillsammans. Det har vi alltid gjort. Tyvärr kan vi inte leva tillsammans. Vi är lika duktiga på att bråka tillsammans också. Vi tar liksom lika stor plats båda två och pratar hela tiden i mun på varandra. Vi går varandra på nerverna. Det är 16 år sedan det tog slut mellan oss men vi har kontakt fortfarande. Det är jag glad över. Vi vet båda att vi aldrig kommer vara med varandra igen, men att vi alltid kommer att ha kontakt med varandra...och skratta hysteriskt. Vi gav varandra ett kort förhållande (8 år), men kanske ett långt glatt liv?
11 kommentarer:
Fantastiskt roligt att ni kan vara vänner i alla fall - ett gott skratt förlänger ju livet :-)
Alla är inte gjorda för att bo tillsammans. Ibland tvivlar jag på att jag är det själv.
Att kunna skratta tillsammans är en stor tillgång. Ibland kan man inte allt...
Vad skönt att inte låta groll och bitterhet förstöra en vänskap! Så har jag med min exmake, vi umgås familjevis, han har nya små barn som älskar att vara med oss.
vad härligt, visst ska man hålla kontakten om man kan ha roligt tillsammans
kramar
Tack! Du har förlängt mitt liv. Jag skrattar fortfarande åt dig i tågkupén.
Hahahaha, helt otroligt!! Och nä.. det skulle förmodligen inte kunna hända nuförtiden..
Härligt att du och ex-sambon fortfarande kan skratta gott tillsammans!
Kram på dig!!
Det är ju helt fantastiskt att det kan få vara så - bara för att man inte kan leva tillsammans betyder det ju inte att man inte fortfarande har glädje av varandra! Know the feeling.
Efter en vecka som vikarie på förskola har du blivit en av mina förebilder....
Bara Jag: Jag älskar verkligen mitt jobb som förskollärare. Det finns kanske inte något annat jobb där man direkt får en så oerhört positiv feedback som vi får från barnen på det vi gör. Inte bara barnen blir utmanade varje dag utan även jag som måste se saker genom deras ögon och det vet vi ju hur fantastiskt allt på denna jord är för barnen. Vi har ju nästan slutat förundras över tingen. Visst är det tufft med ett högt tempo...men jag älskar det.
Åh kallar du 8 år kort? Då är ju 2 år sekunder med andra ord? Borde 2 år räknas som ett förhållande då?
Ellis: Det beror ju på vad man jämför med. Förra Mannen var jag ju med i 15 år...då blir 8 år kort...i alla fall kortare...och jämför jag med mina föräldrar som var tillsammans i 45 år till pappa dog...ja då är ju 8 år nästan ingenting.
Skicka en kommentar