Vi har kafferast på vår konferens och står och pratar. Vi kommer till tiggarna som sitter utanför våra butiker.
-Jag ger inget, säger en.
-Jag ger, säger en annan.
-Jag hälsar åtminstone, säger en tredje.
-Inte jag. Varför ska jag det, säger en fjärde.
Då kan jag inte låta bli. Då när det liksom bara kliar i hjärnan och jag bara vill trycka till...med ord.
Jag: - Jag brukar hälsa på städerskan i mitt hus. Jag hälsar på mina grannar i trapphuset ... Fast jag känner dem inte. Jag hälsar på hantverkarna som kommer och jobbar i huset. Jag hälsade på dem som stod i receptionen här på Clarion... Fast jag känner dem inte. Jag hälsar på hon som tigger utanför COOP fast jag inte känner henne.
1 kommentarer:
Hej på dig. jag tror att jag ska följa dig. Vi verkar ha gemensamma värderingar.
Klart att vi ska hälsa på tiggarna, de är väl människor dom som oss. Det kallas respekt. Ibland ger jag några kr. ibland köper jag något att äta.
Tittar snart in igen och du är så välkommen till mig.
/Leva-Kerstin
Skicka en kommentar