för plötsligt händer det...
..att du själv behöver blod, att du vinner på Triss-lotterna du får för besväret eller att du blir uppraggad av någon som också ger blod. Jag fick en gång ett litet brev efter en blodgivning. Jag berättade om det i ett inlägg. Kanske skulle ringa och fråga om han fortfarande är intresserad...efter alla dessa år...bara jag kan hitta brevet med telefonnumret.
5 kommentarer:
Jag är för svårstucken för att de skulle vilja ha mig ... Jag försökte en gång.
Aldrig i livet att jag kommer kunna ge blod.
Det närmaste jag kommit var när jag följde med en kompis när hon skulle lämna blod och det slutade med att sköterskorna höll ett vakande öga på mig så jag inte skulle svimma eller kräkas.
Tyvärr ville de inte ha mig men som väl är finns det andra. Det som förvånar mig och något som vi diskuterat är att så få läkare ger blod. Det undrar jag lite över... Annan vårdpersonal gör.
Jag har lämnatblod förut, men kom av mig då kallelserna slutade komma. Eftersom jag så ofta beökte malarialänder så fick jag inte ge blod och då gav dom tydligen upp på mig.
Har du hittat lappen?
Ett underbart raggningsförsök ju!
Skicka en kommentar