lördag 15 december 2012

Lucia på förskolan


I dagarna har det debatterats luciatågets vara eller inte vara, dess innehåll och hur PK det egentligen är, och vi har funderat över vad vi har för traditioner och varför. Det är nyttigt. Vi tycker olika och gör olika. Så länge vi diskuterar med alla berörda parter och alla är nöjda så är det ok.

På förskolan jag arbetar på och avdelningen jag verkar i har vi också haft ett luciatåg i år. Hos oss hade vi en flicka som var stjärngosse i år. Det är ok. Vi har haft flickor som varit pepparkaksgubbar, tomtar och pojkar som varit lucia och tärnor. Det är som kvinnor som är brandmän och män som är sjuksköterskor...man ändrar inte på namnet. Alltså är de vad de är trots kön.

Jag tycker det är bra att de får prova de olika rollerna i luciatåget på förskolan då det ännu är ganska ok, för i skolan blir rollerna mer stereotypa och kamraterna säger att det inte är ok att vara stjärngosse som tjej. Då måste man vara oerhört stark för att gå vidare med den planen. I förskolan är den stora utmaningen att våga stå inför alla föräldrar och sjunga...

*För våra barn är pepparkakeland bakbordet...

*Jag mår bra trots att jag inte skrivit här på länge....

*Jag är aktivast på Twitter och Instagram...eller om man nu ska vara petig är jag aktivast IRL.

10 kommentarer:

Znogge sa...

Tycker inte alla att man kan jämföra det med yrken och jag tycker inte att killar ska vara Lucia. Ser ingen anledning alls till det. Den riktiga Lucia var en siciliansk kvinna och sedermera helgon,och varför ska en man ikläda sig den rollen?

Ärligt talat så tycker jag det blir helt fel och nästan förlöjligar henne. Åter igen en form av totalt missriktad jämlikhet. I alla fall ser jag det så.

Britt sa...

Znogge: Men jag tycker man ska få vara det kön man vill. Vi har haft pojkar som tyckt om att klä sig som kvinnor och ofta valt den kvinnliga rollen i alla lekar. Ska inte de få vara Lucia då? De intentifierar ju sig med kvinnor. De gör ju sig inte löjlig över kvinnor.

ansepanse sa...

jag tycker som du att barnen ska få vara precis det som de vill vara, vill en kille vara lucia, så är det helt okey, varför inte liksom, senare i livet blir det ju mycket svårare som du säger, att testa på sådana saker
bra att du mår bra :)
kramar

Diana sa...

Jag tycker att allt överanalyseras idag. Jösses, så här avancerat var det inte förr att få ihop ett luciatåg liksom...

ThaChef sa...

Hmm...Jag vet inte riktigt vad jag tycker om detta. Jag tycker genus grejen har gått för långt. Och Lucia tåget är ju uppbyggt för att passa alla. Tärnor och stjärngossar är ju i stort samma sak egentligen. Bara huvud grejen som skiljer. Och bland tomtar och pepparkaksgubbar kvittar det tycker jag nog. Men just Lucia...Det vill jag ska vara en tjej.

Men jag ansvarar inte för något sådant så egentligen skiter jag nog i vilket. Hade jag varit lärare eller något liknande hade det nog varit skillnad. =)

Znogge sa...

Nej, jag tycker det ändå inte! Tycker man att pojkar kan vara Lucia så utgår man bara ifrån pojkarnas önskemål och struntar fullständigt i den person som de är tänkta att gestalta.

Katolsk kvinna...

Jag menar tänk bara på Mohammed och rondellhunden. Vilket liv det blev. Sätt en kvinna i rollen som Mohammed och jag är säker på att det inte är lika aktuellt längre!

Det handlar inte om rättighet utan om respekt!

Britt sa...

Jag är nog rädd för att vi förlorat respekten gentemot traditionen för vi pratar inte om religionen med barnen på förskolan när vi firar lucia och jul. För oss är det nog mer en rolig högtid som sätter ljus på december.

Vi har aldrig heller ifrågasatt om vi ska ha lucia och julfirande då vi sällan har barn och föräldrar med annan religiös tro.

Kan nog bero på den ryggsäck vi bär på...? Jag har vuxit upp i det röda Malmfälten där vi trodde mer på politik än religion.

Ama de casa sa...

Att vara aktivast IRL är det bästa :-)

Villa Frejas bokblogg sa...

Jag håller med både dig och Znogge i den här diskussionen (om det nu går). Det är bra att vi lyfter mångkulturen och öppnar upp vår tradition för alla. Samtidigt är traditionen i sig oftast ett hopplock av mångkulturen långt tillbaks. Varför vara så rädd att trampa någon på tårna? Hela den grejen blir tillslut att man verkligen trampar på någon.

Hörni sa...

Jag håller med dig Britt.