För cirka 10 år sedan ringde telefonen en söndagsmorgon i mars. En man undrade om han kommit till någon segelmakare i Luleå. Jag svarade nyvaket att det hade han inte.
-Men jag har kommit till Luleå?
-Ja, men jag gör inga segel.
-Oj, vad synd. Du vet ingen som lagar segel i Luleå. -Jag fick ett telefonnummer och det skulle visst vara den enda i Sverige som kan sy dessa segel.- Du har ingen aning om vem det kan vara?
-Nej tyvärr. Vet inget om båtar och segel. -Ring 118 och hör om de kan hjälpa dig.
-Ok. -Det var trevligt att prata med dig. -Vet du om att du har en sexig röst?
-Öh, va? Nej, det visste jag inte.
-Kan jag få ringa och prata med dig senare idag, efter jag fått tag i segelmakaren?
-Varför det?
-För att du låter så sexig? Jag skrattar -Du är ju inte klok.
-Du låter jättekåt när du skrattar. -Säkert att du inte vill att jag ringer till dig och pratar snusk med dig.
Skrattar igen (fast jag borde låta bli eftersom han verkar gå igång på det) -Nej jag tror inte det. -Hej då! Hoppas du hittar din segelmakare.
Tittar på Anitan och ser att han ringt från Göteborg. Lite senare på dagen ringer han igen. Jag svarar inte. Då pratar han in på svararen.
-Snälla! Du kan väl stöna för mig lite? Eller har du någon kompis som skulle kunna ringa mig?
Hahaha jag höll på att skratta ihjäl mig. Jag lät en kompis i Stockholm lyssna av svararen...men hon ville inte. Vad jag gjorde? Klart jag ringde och stönade...eller?
.jpg)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar