Krakow del1

 

Måndagen den 29 juli tog jag och kompisen Norwegians flyg till Krakow från Stockholm 7:20. Det var en behaglig flygning och vi var framme efter drygt 1½ timme. Flygtiden var beräknad till nästan en timme femtio minuter. Det var cirka 30 grader på flygplatsen trots den arla timmen. Vi fick väskorna relativt snabbt och letade oss mot utgången och transferbussen som skulle ta oss till tåget. Tåget kostade 10 zloty och gick i sakta lunk till centralstationen i Krakow. Vi hade bokat Hotell Andels via Sembo och det skulle ligga vid stationen. Efter en kort promenad var vi framme och klev in i en fantastiskt sval reception. Personalen var trevlig och duktig på engelska. Vi fick checka in trots att klockan bara var 10. Hotellet är modernt och fint. Rummet var jättefint. Vi tog ett rum med dusch, men hade kunnat välja badkar också.

Vi bokade två guidade resor i receptionen (Auschwitz och Saltgruvan) och gick sedan ut för att titta på staden i den tilltagande hettan. Vi skulle enligt guideboken inte få missa Mariakyrkan, Tyghallen, Gamla staden...bland mycket annat. Allt på promenadavstånd.

Krakow har kvar mycket fina byggnader och kyrkor trots att landet bombades under Andra Världskriget. Staden har ett rikt folkliv med mycket restauranger och caféer med uteserveringar. Maten är god och påminner om svensk husmanskost. Det är mycket billigt att äta och dricka på restauranger och barer i Polen.

Mariakyrkan, på Rynek Glówny (Stora Torget), med sitt höga torn. Tornet reparerades så vi fick inte gå upp. Varje timme öppnas luckorna i tornet och en trumpetare spelar en melodi som slutar mitt i, för att illustrera hur trumpetaren blev skjuten i ryggen då han skulle varna staden för ett anfall, och vinkar sedan till folket nedanför. Fantastisk interiör i kyrkan. Altartavlan är mycket vacker.

Den gamla Tyghallen (Rynek Glówny) med restauranger och små souvenirbutiker mitt på torget är också en upplevelse. Det fanns en termometer utanför som vi passerade flera gånger för att se hur temperaturen steg. Som mest visade den 38 grader!

Vi gick och lunchade på Chlopska Jadlo som rekommenderades av guideboken. Vi blev inte besvikna. Vi beställde in pierogi fyllda med fläsk och pierogi fyllda med potatis och ost, samt surkål till. Pierogi som beskrivs som dumplings med lite potatis i smeten, som först kokas och sedan steks. Som palt! Den första pitbon måste varit polack? Kompisen tog ½liter öl och jag vatten till. Kostade 58 zloty för oss båda.

Gamla staden är mer sliten och vi orkar nästan bara gå från café till café för att dricka iste och lemonad nu i den olidliga hettan. Att utforska den delen av staden får vi lämna till en annan gång.

Hotel Andels med 4 stjärnor och en del av det stora köpcentrumet Galleria Krakowska med 270 butiker. Många av butikerna finns inte i Sverige, men i London och New York eller bara i Polen. Bra shopping! 

 Länk till Galleria Krakowskas hemsida (på engelska)

Auschwitz – Birkenau... En guidad tur till helvetet

Vi åkte buss i cirka en timme från Krakow till Auschwitz. Det var en behaglig tur med en trevlig guide som talade engelska och visade film. Vi klev av bussen och klev in i en byggnad av tegel. Området var inhägnat med taggtråd. Hade inte taggtråden funnits där kunde detta vara vilket bostadsområde som helst. Lite förfallet, ja, men inte alls skrämmande och samtidigt var det skrämmande att det såg så ”vanligt” ut. 

 

De som kom hit med tåg från ett ghetto med 25 kilo av sina tillhörigheter, packade i väskor, kände nog också att det var ganska ok. De trodde nog att de skulle stanna här ett tag till kriget var över och de kunde flytta tillbaka.

Det fanns flera rum i Auschwitz, som idag är ett museum, fyllda med en bråkdel av det som fanns i dessa väskor. Dessa väskor som judarna blev ombedda att märka ordentligt, så att de skulle hittas när det var dags att åka därifrån. Ingen åkte därifrån. Väskorna blev kvar.

Några överlevde Auschwitz.

Nästan ingen överlevde Birkenau.

Denna effektiva dödsmaskin, som nazisterna lät fångarna bygga och driva. Fångarna byggde över 300 baracker, och alla krematorier och gaskammare som blev deras död. Järnvägen går rakt igenom området och i slutet står en godsvagn. 

I alla hörn av Birkenau fanns krematorier (som nazisterna sprängde för att utplåna spåren). Fångarna verkställde sin egen död och nazisterna behövde inte befatta sig med dödandet mer än att ge order om det.

Det finns mycket mer att berätta om och se i Auschwitz-Birkenau. Det är oerhört svårt att greppa och förstå. Det är så grymt. Jag kommer nog återkomma till denna resa fler gånger. Jag grät inte. Jag mådde inte illa. Jag tror jag gick runt i chock. Periodvis kände jag en vrede...periodvis en sorg över hur människan blir av sin överlevnadsinstinkt. 

Alla dessa judar som in i det sista trodde att de skulle överleva bara de stod ut. Alla de som trodde de skulle överleva bara de arbetade åt nazisterna. Alla de som trodde de skulle överleva bara de tittade åt ett annat håll. Alla småpåvar till nazister som i ren rädsla att förlora sitt liv utförde saker de aldrig trodde de skulle göra.

Vad skulle vi göra? Jag hoppas ju att jag skulle välja min egen död framför att orsaka andras. Men vem vet...den där överlevnadsinstinkten kan ta en på villovägar.   

Kvinnan från Malmberget

...läser inte så mycket som hon ser ut att göra.

Jag har en bokhylla full med böcker som jag inte läst. Några är lästa men många har jag inte ens bläddrat i. Jag är som hon – älskarinnan till Mannen från Malmberget. Hon som har långa naglar, bakar paj och erbjuder sin bokhylla till Mannen. Han som arbetar i gruvan och aldrig läst en bok. Han läser Stäppvargen och blir frälst och läser varenda bok i bokhyllan. Jag vet att jag är som hon. Vi var med i samma bokklubb och bodde grannar med varandra i Gällivare. 

 

Människan dödar, inte bara för att äta

Människan dödar andra människor, inte för att äta dem (väldigt sällan i alla fall) men för alla möjliga skäl. Som andra rovdjur gör vi det för makt, revir, tillgång till föda och för att bli av med rivaler. De flesta av oss dödar inte överhuvudtaget. Men det finns en överjävlig liten skara som dödar efter en sjuk ideologi om att de är bättre än andra och en viss grupp är sämre och måste därför dö. Hur kan man ens tycka att man har rätten att döda en annan människa? Ingen människa har rätt att ta livet av en annan människa. Punkt slut.

Jag tänker givetvis på alla som fick sätta livet till i Norge denna dag, för två år sedan. En förvirrad tanke om att Norge måste räddas från muslimerna och därför måste en mängd socialdemokrater dö? Jag kommer aldrig att förstå.

Jag tänker även på alla dessa judar i Europa som fick sätta livet till under det hemska Andra Världskriget. Jag har på min semester läst Göran Rosenbergs bok ”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz” som fick Augustpriset 2012. En vacker men skrämmande bok. Vacker då den handlar om kärlek, skrämmande då den handlar om ondska och död.

Jag kommer åka till Krakow i slutet av juli och bland annat besöka Auschwitz. Det blir en resa, som Göran Rosenbergs bok – både vacker och skrämmande. 

                                          Bilden är en länk till Adlibris

Det finns så mycket space

...där ute i cyberrymden. Är den lika oändlig som vår egen rymd sägs vara? En Vintergata som aldrig tar slut. Så mycket att utforska så lite tid. Via Mattias Barsk blogg hamnar jag på My Space, i feberdimman, och skapar mig ett lite utrymme där, som jag inte vet vad jag ska använda till, hur jag ska använda, eller om jag ens behöver det. Som att skaffa sig ett förråd på stan till alla ens tillhörigheter utan att vara på väg att flytta eller bli vräkt...

Jag har blogg, twitter, Insta, Spotify, Storytel och spelar Wordfeud, Ruzzle och Quizkampen. Så mycket tidsfördriv det finns ute i den virtuella rymden. Ändå har jag bara skrapat lite på den flagade färgen på dörren in till den pulserande, ständigt växande cyberrymden.

Samtidigt har jag ett jobb som är krävande och ibland så intensivt att jag inte hinner gå på toaletten på arbetstid. Jag hör hur barnmorskorna protesterar i Stockholm över hur lite tid och mycket jobb de har. Jag tror vi alla inom omsorgen kan skriva under på att det blivit mer att göra och mindre tid, oavsett om vi jobbar inom vård, skola eller äldreomsorg. Så varför tror jag ens att jag kommer ha tid och ork att hänga ute i rymden?

När febern släppt och jag till jobbet återvänt blir det ganska tomt i mitt space. 

 länk i bild till My New Space

Städar undan alla sexleksaker

Barndomskamraten kommer på besök nästa helg. Vi ska gå och se Ledin på COOP Arena. Hon kommer med tåget och sover över hela helgen. Vad gör jag innan? Städar undan alla sexleksaker! In i en låda, långt bort från skåp som kan öppnas. Varför gör jag så? Det är väl ingen hemlighet att en vuxen kvinna har ett sexliv...även fast hon är ensam? ...eller? Jag gömmer ju inte undan eventuell man i mitt liv, om barndomskamraten kommer. Eller gör jag? Kanske beror på hur nyss vi träffats? Kanske är han för ung eller gammal eller bara ett strul...? Men är jag inte vuxen nog att stå över sånt?

Jag som nyss tyckte att jag var så gammal att jag inte behövde bry mig om jag är ”up-to-date”. Jag kan säga "Surfa på Internet" och veta att det säkert heter något annat idag för dem som är yngre...men vem bryr sig. Nej, jag bryr mig tydligen om annat. Jag sitter fast i gamla rädslor som har med förhållanden och sex att göra. Aldrig får man känna sig hel och färdigutvecklad. 

Nu tänker ni att kompisen lär ju läsa det här och förstå att jag gömt leksakerna. Jag tror inte hon vet att jag har en blogg. Jag tror inte att hon vet att jag har en dator. Jag finns inte på Facebook - alltså har jag ingen dator. Hur vi kommunicerar? Per telefon.  

-Hej då! Vi syns vecka 11.

 

Vårvinter

Vårvinter är ett vackert ord ,skrev Astri på twitter i morse. En vacker årstid, svarade jag.

Vårvinter, mina vänner, ska avnjutas i Norrland. Ni som bor här vet att detta är början på den bästa tiden på året. Ni som bott här längtar nog hit just nu. Ni som besökt oss denna tid på året vet vad jag talar om. Ni som inte varit, och inte vet, ni har något fantastiskt att upptäcka. Välkommen till Norrland!

Lördag 23 februari 2013

På väg ut från Södra Hamn till Gråsjälören på isvägen till fots.

 På väg tillbaka mot centrum igen.

 

 

 Söndag 24 februari 2013

 

 

 På väg ut till Hindersön på isvägen från Lövskär och Hindersöstallarna.

 Ute på isen vid Hindersön satt vi och tog en paus med denna utsikt.

På väg genom skogen mot Jopikgården.